ÌÇĐÄÍűÒł°æ

14 oktober 2022

Professor Erik G. Larson får, tillsammans med kollegor vid LiU och KTH, 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Målet är att utveckla nya metoder för att distribuera artificiell intelligens och maskininlärning genom ett framtida 6G-nät.

Erik G. Larsson. Fotograf: Anna Nilsen
Erik G Larsson, professor vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Utvecklingen av artificiell intelligens och maskininlĂ€rning gĂ„r allt snabbare. MĂ„nga AI-system förutspĂ„s kommunicera trĂ„dlöst via 5G-nĂ€tet och i framtiden Ă€ven 6G-nĂ€tet. Men risken finns att AI och maskininlĂ€rning genererar sĂ„ stora informationsmĂ€ngder sĂ„ att det tillgĂ€ngliga radiospektrumet inte rĂ€cker till. Med andra ord – det blir fullt i nĂ€tet. För att lösa problemet krĂ€vs nytĂ€nkande kring hela designprincipen bakom trĂ„dlösa nĂ€tverk.

– Vi kommer utveckla nya metoder för distribuerad artificiell intelligens och maskininlĂ€rning, ihop med teknik som behövs för att 6G ska kunna erbjuda de trĂ„dlösa kommunikationslösningar som de hĂ€r metoderna krĂ€ver, sĂ€ger Erik G Larsson, professor vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet som har beviljats anslag pĂ„ drygt 30 miljoner kronor frĂ„n Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett nytt forskningsprojekt om hur 6G ska kunna bana vĂ€g för AI.

°Ő±čĂ€°ù±č±đłÙ±đČÔČő°ìČč±è±ôŸ±Č”łÙ

Projektet, som heter Turning the Air into an AI Computer, Àr tvÀrvetenskapligt mellan omrÄdena tillÀmpad matematik och optimering, trÄdlös kommunikation och maskininlÀrning. Medsökande Àr professorerna Carlo Fischione och Mikael Johansson pÄ KTH samt Yurii Malitskyi, bitrÀdande lektor pÄ Matematiska institutionen vid LiU.

Forskarna kommer jobba med att utveckla algoritmer för 6G från grunden samt med att bygga matematiska algoritmer för maskininlĂ€rning som utnyttjar det 6G kommer kunna erbjuda. En speciell utmaning Ă€r energieffektivitet – en allt ökande del av jordens elproduktion gĂ„r till att driva datacenter och utrustning för mobil kommunikation och dĂ€r hoppas Erik G. Larsson att projektet kan göra skillnad.

– Det mesta i vĂ„r forskning sker genom analytiskt arbete, och med hjĂ€lp av storskaliga datorsimuleringar. En förstĂ„else och korrekt modellering av fysiken Ă€r ocksĂ„ kritisk, eftersom det ytterst Ă€r fysikens lagar som sĂ€tter grĂ€nsen för vad som Ă€r möjligt att Ă„stadkomma i den hĂ€r typen system, sĂ€ger Erik G. Larsson.

Hög vetenskaplig potential

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tilldelar i Är 23 projekt, inom medicin, naturvetenskap och teknik totalt sett 700 miljoner kronor. Projekten har efter en internationell utvÀrderingsprocess bedömts hÄlla sÄ pass hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.

– UtvĂ€rderingarna baseras helt pĂ„ internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstĂ„ende forskare inom varje projekts forskningsomrĂ„de. Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att se att det finns sĂ„ mĂ„nga projekt i Sverige som hĂ„ller den kvaliteten, sĂ€ger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrĂ„gor vid Stiftelsen.

Kontakt

Mer om forskningen

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.