– Det viktigaste är att stärka lärares kunskaper om AI utifrÃ¥n deras upplevda erfarenheter i klassrummet, säger Katarina Sperling,Ìýaffilierade forskare vid AIST-labbet samt arbetar pÃ¥ FoU avdelningen vid Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.
AI har snabbt blivit en del av elevernas vardag – i skolarbetet, i sociala medier och i digitala verktyg. Samtidigt saknar många lärare tydlig vägledning i hur tekniken kan hanteras i undervisningen. Det är utgångspunkten för det nya projektet, som riktar sig till lärare i mellanstadiet och högstadiet.
Utgår från lärarnas egna erfarenheter
Projektet tar sin utgÃ¥ngspunkt i de frÃ¥gor och dilemman som lärare själva möter i klassrummet. Arbetet inleds med en enkät för att kartlägga vilka utmaningar som upplevs som mest centrala. Resultaten används som teman och diskussioner i de workshop man planerar att hÃ¥lla med lärare ute pÃ¥ skolor.– I en tid när det saknas tydlig vägledning för lärare behöver vi utgÃ¥ frÃ¥n de dilemman de faktiskt möter, säger Karin Stolpe,Ìýaffilierade forskare vid AIST-labbet.
Ett viktigt inslag i projektet är också att involvera rektorer, för att skapa en gemensam förståelse och stärka ledarskapet kring AI i skolan.
AI literacitet – mer än teknik
En central del av projektet är att utveckla det som kallas AI literacitet. Det handlar inte bara om att förstå hur tekniken fungerar, utan också om hur den påverkar lärande, undervisning och relationer i klassrummet.
AI väcker frågor om allt från bedömning och källkritik till hur elever lär sig och samarbetar. Samtidigt innebär tekniken både möjligheter och risker. Den kan stödja elever, men också leda till felaktigheter eller nya ojämlikheter.
– Det är inte svart eller vitt – det finns både för- och nackdelar, och det är något vi vill diskutera tillsammans med lärare, säger Karin Stolpe.
En gemensam väg framåt
En viktig del av projektet är att skapa forum för gemensamt lärande. Många lärare brottas med liknande frågor, men saknar tid och utrymme för att diskutera dem.
– Bara det att få syn på att andra brottas med ungefär samma problem kan i sig stärka lärare, säger Karin Stolpe.
Projektet syftar därför också till att bygga en gemensam grund för hur AI kan hanteras i skolan – utan att låsa fast lärare i färdiga svar. I stället handlar det om att lyfta viktiga frågor och resonemang som kan anpassas till olika sammanhang. En ambition är att samla lärarnas erfarenheter i ett digitalt material som kan användas brett. Tanken är att materialet ska fungera som stöd för kollegiala samtal och fortsatt utveckling på skolorna. Det ska också kunna användas i lärarutbildningen, där frågor om AI ännu inte har fått något större utrymme.
Stärker både lärare och elever
På sikt är målet att bidra till ett mer genomtänkt och likvärdigt arbetssätt kring AI i skolan. Genom att stärka lärarnas kunskap och trygghet hoppas projektet också kunna ge eleverna bättre förutsättningar.
– Ytterst handlar det om att utveckla kunskap för att kunna påverka hur man vill att AI ska komma in i utbildningen. Annars finns det en risk att pedagogiken anpassas efter tekniken i stället för tvärtom, säger Katarina Sperling.
Ìý
