ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Smarta kartan handlar om att på en digital karta visa var det finns verksamheter som främjar cirkulära aktiviteter: Som återbruk, delning, uthyrning, byten och second hand-försäljning. I Linköping är webbsidan ett samarbete mellan bland annat Naturskyddsföreningen och Linköpings kommun. Konceptet härstammar från Kollaborativ ekonomi i Sverige och finns även i Göteborg och Malmö.

− Det mesta som rör cirkulär ekonomi är frågor som är lätt att engagera sig i. Och som forskare har jag alltid velat göra något mer än forskning där jag får användning för mina kunskaper och tankar, säger Hugo Guyader, universitetslektor vid LiU.

Hugo Guyader, universitetslektor. Foto Ulrik Svedin
Han kände till projektet Smarta kartan från Göteborg och med ett mindre, finansiellt stöd från LiU Innovation skapade han en workshop för att tillsammans med andra aktörer kartlägga olika cirkulära initiativ i Linköping.

− Många människor vet inte var de ska börja när det gäller en mer hållbar livsstil. Därför är det viktigt att synliggöra verksamheter där man konsumerar utan att köpa helt nya saker.

Han fick kontakt med representanter från både Naturskyddsföreningen och från Linköpings kommun.

− Och nu är Smarta kartan verklighet i Linköping. Webbsidan stöds med hjälp av Linköpings kommun och drivs och underhålls med hjälp av Naturskyddsföreningen i Linköping.

På kartan finns i dagsläget ett 50-tal punkter med verksamheter på olika sätt arbetar med cirkulär ekonomi. Besökaren kan klicka på punkterna och få mer information om verksamheten.

Vad behövs för att komma med på kartan?

− Det ska finnas initiativ som handlar om att dela, återbruka eller liknande. Verksamheter som inte främjar att man köper nytt.

Hur ser du på det här utifrån din forskning?

− Jag har inte bedrivit någon forskning kring just det här projektet. Men som forskare intresserar jag mig för hur man gör det lättare för att ha en hållbar livsstil. Det finns ganska mycket forskning som handlar om delningsekonomi och hållbarhet i Sverige.

Han noterar att utvecklingen med cirkulär ekonomi tycks ha gått långsammare i Sverige än i länder som Spanien, Frankrike och USA.

− I Sverige är det ofta offentliga aktörer som verkar för olika initiativ. Det är inte alls samma landskap av små och stora aktörer i Sverige som i en del andra länder. Renodlade offentliga initiativ ofta riskerar att bli tillfälliga satsningar som läggs ned.

Finns det andra skäl till att det går långsamt här?
− Det finns också regler som till exempel gör att det är svårare att hyra ut sin lägenhet. Och så är svenskar lite skygga av sig. Man vill inte gärna dela taxi med en okänd som ska åt samma håll, till exempel.

Vad forskar du på just nu?
− Just nu har jag en studie hur man kan organisera samåkning på korta avstånd, som från hemmet till träningen eller liknande. Jag försöker att jämföra mellan Sverige och andra länder, som USA. Jag intresserar mig för konsumenters beteenden, och olika metoder för att förenkla för användarna.