ÌÇĐÄÍűÒł°æ

26 januari 2021

Hur försvarar vi demokrati och människovärde? Och hur kan vi tillsammans arbeta för öppenhet och mångfald? Det står i centrum under demokrati- och människovärdesdagarna som arrangeras av Norrköpings kommun och Svenska kyrkan i samband med Förintelsens minnesdag. I år deltar en forskare och en lärare från Linköpings universitet med föreläsningar om Förintelsens berättelser.

Skulptur i brons förestÀllande en anteckningsbok, penna och ett par handskar. Fotograf: Mira Berglind och Thilda Berglind.
Skulpturen "Välkomnandet” (under produktion) är tillverkad i patinerad brons som placerats på ett sprucket fundament av granit. Ett par handskar, en penna och en anteckningsbok, liksom kvarglömda från historien, vilar på fundamentet. När snart inga förstahandsvittnen av Förintelsen kan berätta fungerar dessa föremål och fotografier som en viktig länk till det förflutna, berättar Anna Berglind. Föremålen representerar hennes mor.

– Hennes och Förintelsens miljontals offer och överlevande personers historier tillhör inte det förflutna, något som bara handlar om dom och då, det är högst brännande frågor som också handlar om oss här och nu, säger Anna Berglind, konstnär samt universitetslektor och lärare inom konstnärlig och rumslig gestaltning vid Linköpings universitet.Anna Berglind, lĂ€rare i gestaltning.Anna Berglind.

Anna Berglinds mor överlevde förintelsen. Länge var modern tyst om det hon varit med om, men med tiden kom hon att uttrycka sig genom att skriva och teckna. Hennes
historia har haft en stor inverkan på och varit en stark drivkraft i Anna Berglinds liv och konstnärskap. Under åren har Berglind gett historien uttryck i ett flertal, offentliga utställningar och performativa verk. Några av dem kommer hon att berätta om på demokrati- och människovärdesdagarna.

– När snart inga förstahandsvittnen från Förintelsen längre finns vid liv, är det av största vikt att fortsätta berätta. Mitt konstnärskap rör sig i spänningsfältet mellan det privata och offentliga; av hur personliga historier vi bär med oss också handlar om gemensamma kollektiva förhållningssätt till minne och glömska, berättar hon.

De överlevande: berättelser från det svenska kulturarvet

Berättelser från Förintelsen står i fokus för Kristin Wagrells forskning. Hon är kultur- och samhällsforskare vid Linköpings universitet och under demokrati- och människovärdesdagarna håller hon en digital föreläsning där olika perspektiv på Förintelsens överlevande presenteras.

Hur har deras liv i efterkrigstidens Sverige sett ut och hur har deras berättelser både varit en del av och tystats i den svenska offentligheten? Deras berättelse om erfarenheter innan, under och efter Förintelsen är en del av vårt svenska kulturarv. Ett omfattande arbete kvarstår i att samla in, bevara och arkivera överlevande personers historia.

– De överlevandes liv, gärningar och berättelser behöver bli en integrerad del av den stora historien om Sverige och Förintelsen, säger Kristin Wagrell.

Om demokrati- och människovärdesdagarna

Demokrati- och människovärdesdagarna anordnas årligen av Norrköpings kommun och Svenska kyrkan i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari. I år genomförs de digital och pågår från den 27 januari till 1 februari.

Genom 14 programpunkter, bestående av både föreläsningar och konserter, lyfts ämnen som rasism, antisemitism, mänskliga rättigheter, människovärde och demokrati.

Utställningen Motstånd på universitetsbiblioteket 

Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar också Förintelsens minnesdag genom utställningen Motstånd, producerad av Forum för levande historia.

Levande historias affischutställning Motstånd som lyfter fram personer som stod emot, gick emot strömmen och tog kampen mot nazismen visas på pandemisäkert sätt på universitetsbiblioteket på Campus Norrköping, i fönstren mot Bredgatan och på Medicinska biblioteket.

Visas 25 januari – 5 februari

Forskning om Förintelsens vittnesmål

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.