Antalet vårdplatser har minskat de senaste 20 åren i den svenska sjukvården. Foto Koonsiri Boonnak Under de senaste 20 åren har de flesta höginkomstländer minskat antalet vårdplatser inom hälso- och sjukvården i förhållande till befolkningsmängden. Så har även skett i Sverige. Men åsikterna har gått isär om vad minskningen har inneburit. En del menar att minskningen av vårdplatser på sjukhus är ett tecken på att teknisk utveckling och mer effektivt utnyttjande av resurser har lett till att patienter kan skrivas ut fortare. Andra är av åsikten att minskningen speglar en försämrad tillgång till vård.
Flera tidigare observationsstudier har visat på samband mellan hög beläggningsgrad – det vill säga andelen vårdplatser som är upptagna – och högre dödstal (antal dödsfall per 1 000 personer). Men vilken roll minskningen av antalet vårdplatser har spelat är inte lika studerat. Forskare vid Linköpings universitet gjorde därför beräkningar av hur antalet vårdplatser förändrats inom de 21 regionerna i Sverige under åren 2001 till 2019.
– Vi ser att både vårdplatser och dödlighet minskade i alla regioner under perioden, men i de regioner som gjorde stora neddragningar på vårdplatser sjönk dödligheten inte lika mycket. Tre färre vårdplatser motsvarade ungefär ett ytterligare dödsfall per år, säger Jonathan Siverskog, utredare vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Hittar ingen annan förklaring
I studien undersöker forskarna om sambandet kan tolkas som att dödlighet påverkas av vårdplatsminskningar, eller om det finns andra faktorer som ligger bakom resultatet.Utredare Jonathan Siverskog forskar om hälsa och ekonomi. Foto Anna Nilsen
– Inga av känslighetsanalyserna som vi gjort pekar på att det finns något annat som förklarar sambandet vi ser mellan antalet vårdplatser och dödstal, utan det verkar som att färre vårdplatser har orsakat högre dödlighet. Vi har inte kunnat hitta några alternativa förklaringar, säger Jonathan Siverskog.
LiU-forskarna intresserade sig för frågan eftersom de letar efter sätt att tolka ekonomiska utvärderingar inom hälso- och sjukvården. Hälsoekonomiska utvärderingar brukar visa vad det kostar att med en ny behandling vinna ett år i full hälsa. Men vad som är en rimlig kostnad är omtvistat. I studien beräknar forskarna att kostnaden för att vinna ett år i full hälsa genom fler vårdplatser är ungefär 400 000 kronor. Forskarnas tanke är att utvärderingar av nya behandlingar skulle kunna jämföras med deras uppskattning.
– Om en ny behandling kostar mer än 400 000 kronor per år i full hälsa är det mer effektivt att i stället lägga resurserna på fler vårdplatser, säger Jonathan Siverskog.
Det är värt att notera att forskarna jämfört varje region med sig själv över tid, i stället för att jämföra regionerna med varandra. Eftersom det finns flera andra skillnader mellan regionerna, exempelvis i befolkningens behov av vård, hade en jämförelse mellan regioner kunnat spegla andra skillnader än antalet vårdplatser. I studien, som publicerats i tidskriften Social Science & Medicine, har forskarna också justerat för trender över tid med statistiska metoder, för att få bort ytterligare faktorer som annars kan störa analysen.
Jonathan Siverskog är också anställd vid Centrum för hälsoekonomisk forskning, HEFUU, vid Uppsala universitet. Han har gjort studien tillsammans med Martin Henriksson vid CMT, vid HMV vid LiU.
Artikeln: , Jonathan Siverskog och Martin Henriksson, (2022), Social Science & Medicine, publicerad online den 28 september 2022, doi: 10.1016/j.socscimed.2022.115399
