Många lovande friidrottskarriärer har gått i kras på grund av skador. Gemensamt för nästan alla grenar inom friidrott är höga belastningar på kort tid som hopp, kast och löpning. Det leder till förslitningsskador som till exempel ljumsksmärta och ömma axlar men också plötsliga skador som stukade fotleder och bristningar på baksida lår.
Jenny Jacobsson är sjukgymnast och gästforskare vid Athletics Research Center vid Linköpings universitet. Hon har jobbat med det svenska landslaget i friidrott under många år som medicinsk koordinator och sett hur skador påverkar utövarna.
– Inför OS 2008 i Beijing kunde vi se att det var mycket skador i landslagstruppen och då började vi fundera på varför. Det fanns då ingen kartläggning av skador inom friidrott. Men vi ville veta vad som händer bland våra elitsatsande ungdomar 16 år och uppåt i vuxen elit, säger Jenny Jacobsson.
Träning i puberteten
Kartläggningen av skador inom svensk friidrott visade att en av de främsta orsakerna till nya skador var att ha haft en tidigare skada. Det innebär att ju tidigare en idrottare skadar sig i karriären desto större är sannolikheten att hen skadar sig senare och mer frekvent. Men skadeorsaker inom ungdomsidrott är komplext och hänger ihop med allt från träningsmängd och belastning till utrustning och till och med sömn.Jenny Jacobsson, är sjukgymnast och gästforskare vid Athletics Research Center. Foto Privat
Jenny Jacobsson har tillsammans med kollegor vid Athletics Research Center utvecklat en digital hälsoplattform med information till föräldrar och ungdomstränare om hur den växande kroppen fungerar och påverkas av träning. Informationen handlar främst om friidrottsutövare i åldern 12–15 år.
För att testa om den typen av plattform fungerar för att förebygga skador genomförde forskarna en studie där 21 friidrottsklubbar med utövare i åldern 12–15 år slumpmässigt delandes in i två grupper: en testgrupp och en referensgrupp. Testgruppens föräldrar och tränare fick under fyra månader i början på säsongen tillgång till den digitala informationsplattformen, som då var låst för utomstående (idag är den öppen för alla). De fick också påminnelser med jämna mellanrum att gå in och läsa.
Bättre effekt i större klubbar
Forskarna kunde då se att i de klubbar som fick tillgång till informationen var skadorna signifikant lägre och det tog dubbelt så lång tid innan första skadan uppstod. Dessutom var effekten större i större klubbar. Resultaten, som är publicerade i tidskriften British Journal of Sports Medicine, kan visa vägen till ett mer skadefritt friidrottande.
– Vi har inte undersökt mekanismen som leder till förändring men vi kan se att digital information fungerar för att förbygga skador. Om tränare och föräldrar lär sig känna igen problemen kan man också avlasta i tid. Medicinskt vet vi vad som händer i växande kroppar men att få ut informationen där den gör nytta har varit en utmaning. Plattformen kan vara en brygga, säger Jenny Jacobsson.
Studien är finansierad av Centrum för idrottsforskning.
Artikeln: ; Jenny Jacobsson, Jan Kowalski, Toomas Timpka, Per-Olof Hansson, Armin Spreco, Örjan Dahlstrom (2022) British Journal of Sports Medicine, Publicerad online 23 december 2022. DOI: 10.1136/bjsports-2021-105332
Fakta: Den digital hälsoplattformen som testades i studien heter friskfriidrott.se och riktar sig främst till ungdomstränare och föräldrar med aktiva i åldern 12–15 år. Mer information för fler åldrar och idrotter har utvecklats. Under studiens varaktighet var plattformen låst för utomstående. Nu är den öppen för alla. Gå till .
