ÌÇĐÄÍűÒł°æ

11 september 2025

Barnafrids enkät till landets familjecentraler 2025 visar att det finns en stark vilja och ett stort engagemang hos medarbetare att arbeta förebyggande mot våld mot barn. Samtidigt framträder en tydlig bild av att denna vilja inte alltid får tillräckligt stöd i organisatoriska förutsättningar, samverkan eller kunskap.

Familjecentraler har funnits i Sverige sedan 1970-talet. De bygger pÄ idén att olika verksamheter som mödravÄrd, barnhÀlsovÄrd, öppen förskola och socialtjÀnst ska samarbeta för att ge stöd till barn och familjer. Redan frÄn början fanns ett etablerat samarbete mellan delar av socialtjÀnsten och öppna förskolor. Den öppna förskolan blev snabbt en naturlig mötesplats nÀr dessa funktioner började samverka mer strukturerat runt om i landet.

Med fokus pÄ familjecentraler

Barnafrid har i sitt grunduppdrag uppgift att stödja utvecklingen av kunskap om och i familjecentralernas verksamhet. Detta utgör bakgrunden till Barnafrids Ärliga enkÀt till landets familjecentraler för att kartlÀgga sÄvÀl organisatoriska/strukturella faktorer, som kunskap om vÄld.

EnkĂ€ten besvarades av totalt 589 medarbetare frĂ„n alla regioner förutom Gotland, som saknar familjecentral. FrĂ„n Halland och VĂ€sterbotten inkom ett svar vardera, vilket innebĂ€r att dessa inte redovisas pĂ„ grund av risken för spĂ„rbarhet. Uppdelat pĂ„ yrkesgrupper kom flest svar frĂ„n Barnsjuksköterskor (145), Pedagoger/Öppen förskola (127), och Socialsekreterare (103). Funktionen mödravĂ„rd representerades av 70 svar.

- Det Ă€r viktigt att fler familjecentraler etableras. Men det finns redan en stor potential i de familjecentraler som finns idag. Genom att ta vara pĂ„ den kan arbetet med att förebygga, upptĂ€cka och ge stöd vid vĂ„ld bli mycket mer effektivt. Det kan göra stor skillnad – tusentals barn kan fĂ„ en tryggare uppvĂ€xt utan vĂ„ld, eller fĂ„ hjĂ€lp att bearbeta det de varit med om, sĂ€ger Maria Johansson, socionom och utredare pĂ„ Barnafrid.

Potentialen mÄste tas till vara

En avgörande faktor Ă€r att alla fyra grundfunktioner – mödravĂ„rd, barnhĂ€lsovĂ„rd, öppen förskola och socialtjĂ€nst – Ă€r representerade och samlokaliserade. Först dĂ„ kan familjecentralens fulla potential tas till vara. Enligt enkĂ€ten saknar var sjunde familjecentral en eller flera av dessa funktioner, och var tredje Ă€r inte fullt samlokaliserad. Det Ă€r en strukturell utmaning som krĂ€ver bĂ„de politisk och administrativ uppmĂ€rksamhet.

- Men det rĂ€cker inte att möjligheter finns – de mĂ„ste ocksĂ„ anvĂ€ndas. Att en barnmorska och socialtjĂ€nst delar arbetsplats spelar ingen roll om de inte samarbetar. Och att en barnsköterska kan observera barn i lek i den öppna förskolan betyder inget om det saknas tid eller rutiner för det, sĂ€ger Rikard Tordön, legitimerad psykolog och utredare pĂ„ Barnafrid.

SÄ kan familjecentralerna stÀrka sitt vÄldsförebyggande arbete

För att familjecentralerna ska kunna spela den roll i det vÄldsförebyggande arbetet som regeringen efterfrÄgar ser Barnafrid att följande krÀvs:

  • SĂ€kerstĂ€ll att alla fyra grundfunktioner finns pĂ„ plats i varje familjecentral. Det Ă€r inte valfritt om man vill uppnĂ„ full effekt.
  • Prioritera samlokalisering. Samverkan sker inte av sig sjĂ€lv – den krĂ€ver nĂ€rhet, gemensamma rutiner och tid för samarbete.
  • StĂ€rk kompetensen om vĂ„ld mot barn, inklusive hedersrelaterat vĂ„ld, hos samtliga yrkesgrupper. Utbildning bör ske gemensamt för att bygga en gemensam kunskapsbas och förutsĂ€ttningar för trygg, effektiv och konkret samverkan.
  • Ge familjecentralerna ett tydligt uppdrag i det vĂ„ldsförebyggande arbetet. Det bör vara en del av bĂ„de regionala och kommunala styrdokument.
  • ÖvervĂ€g nationella riktlinjer för hur familjecentraler ska organiseras och samverka, sĂ„ att barn och förĂ€ldrar fĂ„r likvĂ€rdigt stöd oavsett var i landet de bor.
    ​

- Familjecentralerna Àr en etablerad struktur med stor rÀckvidd och hög tillit hos mÄlgruppen. Med rÀtt förutsÀttningar kan de bli en av de mest kraftfulla arenorna för att förebygga vÄld mot barn och dÀrmed ocksÄ bidra till att minska framtida rekrytering till kriminalitet. Det Àr en möjlighet som Sverige inte har rÄd att försumma, avslutar Maria Johansson.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

TvÄ mÀn spelar ett videospel i ett rum.

Fler än hälften kuggar körprovet – ny metod kan förbättra bedömningen

Fler än hälften av alla som gör körprov i Sverige underkänns. Nu visar en uppsats från Linköpings universitet hur körsimulatorer med eye tracking kan användas för att upptäcka riskfyllda förare redan före uppkörningen.

TvÄ mÀn, en kvinna.

Årets hårdrock med en klang av LiU-röster

Linköpings universitets körsångare har satt en ny musikalisk milstolpe. Vid 2026 års Grammis utsågs Ghost till Årets hårdrock/metal – där LiU-körernas insats på senaste albumet nu lyfts fram som en del i framgången.

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.