ÌÇĐÄÍűÒł°æ

11 september 2025

Barnafrids enkät till landets familjecentraler 2025 visar att det finns en stark vilja och ett stort engagemang hos medarbetare att arbeta förebyggande mot våld mot barn. Samtidigt framträder en tydlig bild av att denna vilja inte alltid får tillräckligt stöd i organisatoriska förutsättningar, samverkan eller kunskap.

Familjecentraler har funnits i Sverige sedan 1970-talet. De bygger pÄ idén att olika verksamheter som mödravÄrd, barnhÀlsovÄrd, öppen förskola och socialtjÀnst ska samarbeta för att ge stöd till barn och familjer. Redan frÄn början fanns ett etablerat samarbete mellan delar av socialtjÀnsten och öppna förskolor. Den öppna förskolan blev snabbt en naturlig mötesplats nÀr dessa funktioner började samverka mer strukturerat runt om i landet.

Med fokus pÄ familjecentraler

Barnafrid har i sitt grunduppdrag uppgift att stödja utvecklingen av kunskap om och i familjecentralernas verksamhet. Detta utgör bakgrunden till Barnafrids Ärliga enkÀt till landets familjecentraler för att kartlÀgga sÄvÀl organisatoriska/strukturella faktorer, som kunskap om vÄld.

EnkĂ€ten besvarades av totalt 589 medarbetare frĂ„n alla regioner förutom Gotland, som saknar familjecentral. FrĂ„n Halland och VĂ€sterbotten inkom ett svar vardera, vilket innebĂ€r att dessa inte redovisas pĂ„ grund av risken för spĂ„rbarhet. Uppdelat pĂ„ yrkesgrupper kom flest svar frĂ„n Barnsjuksköterskor (145), Pedagoger/Öppen förskola (127), och Socialsekreterare (103). Funktionen mödravĂ„rd representerades av 70 svar.

- Det Ă€r viktigt att fler familjecentraler etableras. Men det finns redan en stor potential i de familjecentraler som finns idag. Genom att ta vara pĂ„ den kan arbetet med att förebygga, upptĂ€cka och ge stöd vid vĂ„ld bli mycket mer effektivt. Det kan göra stor skillnad – tusentals barn kan fĂ„ en tryggare uppvĂ€xt utan vĂ„ld, eller fĂ„ hjĂ€lp att bearbeta det de varit med om, sĂ€ger Maria Johansson, socionom och utredare pĂ„ Barnafrid.

Potentialen mÄste tas till vara

En avgörande faktor Ă€r att alla fyra grundfunktioner – mödravĂ„rd, barnhĂ€lsovĂ„rd, öppen förskola och socialtjĂ€nst – Ă€r representerade och samlokaliserade. Först dĂ„ kan familjecentralens fulla potential tas till vara. Enligt enkĂ€ten saknar var sjunde familjecentral en eller flera av dessa funktioner, och var tredje Ă€r inte fullt samlokaliserad. Det Ă€r en strukturell utmaning som krĂ€ver bĂ„de politisk och administrativ uppmĂ€rksamhet.

- Men det rĂ€cker inte att möjligheter finns – de mĂ„ste ocksĂ„ anvĂ€ndas. Att en barnmorska och socialtjĂ€nst delar arbetsplats spelar ingen roll om de inte samarbetar. Och att en barnsköterska kan observera barn i lek i den öppna förskolan betyder inget om det saknas tid eller rutiner för det, sĂ€ger Rikard Tordön, legitimerad psykolog och utredare pĂ„ Barnafrid.

SÄ kan familjecentralerna stÀrka sitt vÄldsförebyggande arbete

För att familjecentralerna ska kunna spela den roll i det vÄldsförebyggande arbetet som regeringen efterfrÄgar ser Barnafrid att följande krÀvs:

  • SĂ€kerstĂ€ll att alla fyra grundfunktioner finns pĂ„ plats i varje familjecentral. Det Ă€r inte valfritt om man vill uppnĂ„ full effekt.
  • Prioritera samlokalisering. Samverkan sker inte av sig sjĂ€lv – den krĂ€ver nĂ€rhet, gemensamma rutiner och tid för samarbete.
  • StĂ€rk kompetensen om vĂ„ld mot barn, inklusive hedersrelaterat vĂ„ld, hos samtliga yrkesgrupper. Utbildning bör ske gemensamt för att bygga en gemensam kunskapsbas och förutsĂ€ttningar för trygg, effektiv och konkret samverkan.
  • Ge familjecentralerna ett tydligt uppdrag i det vĂ„ldsförebyggande arbetet. Det bör vara en del av bĂ„de regionala och kommunala styrdokument.
  • ÖvervĂ€g nationella riktlinjer för hur familjecentraler ska organiseras och samverka, sĂ„ att barn och förĂ€ldrar fĂ„r likvĂ€rdigt stöd oavsett var i landet de bor.
    ​

- Familjecentralerna Àr en etablerad struktur med stor rÀckvidd och hög tillit hos mÄlgruppen. Med rÀtt förutsÀttningar kan de bli en av de mest kraftfulla arenorna för att förebygga vÄld mot barn och dÀrmed ocksÄ bidra till att minska framtida rekrytering till kriminalitet. Det Àr en möjlighet som Sverige inte har rÄd att försumma, avslutar Maria Johansson.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.