ÌÇĐÄÍűÒł°æ

14 juni 2024

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

Elever och lÀrare i ett klassrum. Fotograf: skynesher

– Den övergripande slutsatsen Ă€r att det finns goda möjligheter att med smĂ„ insatser göra det möjligt för fler elever att lĂ€ra sig mer under tiden de Ă€r i skolan, sĂ€ger Marcus Samuelsson, bitrĂ€dande professor pĂ„ Institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande vid Linköpings universitet.

Rapporten bygger pÄ observationer av nÀstan 700 lektioner frÄn förskolan till högstadiet. Bland annat studerades om eleverna fick veta mÄlet för lektionen, om lÀrarna följde upp att eleverna förstÄtt vad de skulle lÀra sig, om eleverna trÀnades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lÀrande och pÄ hur lÀraren betedde sig som ledare i klassrummet. Det Àr nÄgra faktorer som, enligt tidigare forskning, bÀddar för lyckat lÀrande.

Analysen visar att kvaliteten pÄ undervisningen varierar mycket inom alla skolor och att den i anmÀrkningsvÀrt lÄg grad vilar pÄ vetenskaplig grund.

MÄnga brister i undervisningen

PÄ 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var mÄlet med undervisningen. I mÄnga fall berodde det pÄ att lÀraren inte sjÀlv hade satt nÄgra lÀrandemÄl. PÄ 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstÄtt vad de skulle lÀra sig. I nÀra hÀlften av fallen var lÀrarens ledarskap inriktat pÄ kontroll snarare Àn att motivera och inspirera. Eleverna lÀmnades ofta ensamma och hjÀlpte sÀllan varandra nÀr de kört fast.

PortrÀtt bild av man utomhus.
BitrÀdande professor Marcus Samuelsson.
Omedelbart efter lektionen fick alla lÀrare personlig Äterkoppling och ett coachande samtal av experterna. Vad hade gÄtt bra? Vad kunde förbÀttras? Det samlade resultatet för varje skola sammanstÀlldes ocksÄ sÄ att lÀrare och skolledare tillsammans kunde diskutera och utveckla undervisningen.

Till 14 av de 30 skolorna ÄtervÀnde experterna ytterligare en gÄng för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbÀttringar för samtliga lÀrare pÄ alla de undersökta punkterna. FrÄn början hade lÀrarna kÀnt en oro inför att bli bedömda, men nu efterÄt var de glada över att ha fÄtt utvecklas. De var ocksÄ mycket nöjda över att de tillsammans med kollegorna börjat prata om hur de kan utveckla sin undervisningskicklighet.

Alla skolor har ett jobb att göra

Det som förvÄnade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns pÄ alla undersökta skolor. Det visar att alla skolor har ett jobb att göra och det stÀller krav pÄ politiker och skolledare, pÄ lÀrarutbildningen och inte minst pÄ utbildningen av rektorer, menar forskarna.

– Det Ă€r ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att mĂ„nga inte kĂ€nner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fĂ„tt trĂ€na pĂ„ det i sin utbildning, sĂ€ger Marcus Samuelsson.

Han menar att forskningsresultaten sannolikt gÀller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treÄrigt forskningsprojekt ska han och kollegorna följa lÀrares undervisning över tre Är för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbÀttrar undervisningens kvalitet.

Rapporten har gjorts av Linköpingsforskarna Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson i samarbete med de fristÄende experterna Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist. Forskningen har finansierats av Linköpings universitet.

Kontakt

Fler nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.