- Barn som följer den typiska språkutvecklingen kommunicerar nämligen långt innan de använder de första orden. De kommunicerar icke-verbalt med pekningar och gester, ljud och joller, säger Christina Reuterskiöld.
Målet med checklistan över barns språkutveckling är att kunna bocka av olika beteenden hos barn vid sex, nio och tolv månaders ålder. Checklistan kan vara tillgänglig för föräldrarna dygnet runt under barnens första tid, vilket kan underlätta insamlandet av information.
- Vi tror att en checklista kan göra det lättare att diagnosticera. Barn som senare kommer att få kontakt med en logoped på grund av frågetecken eller svårigheter kring språk och kommunikation - till exempel vid en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - kan ha uppvisat tidiga tecken redan under det första levnadsåret, förklarar Christina Reuterskiöld.
- Vi hoppas kunna studera det eventuella sambandet mellan specifika tidiga beteenden och senare aspekter av hur barn använder språket för att göra sig förstådda och interagera med andra.
Hur kändes det att få beskedet om anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse?
- Oerhört roligt!!! Jag känner mig glad och tacksam att kommittén tyckte det var värt att satsa på vårt projekt.
Vad betyder det för dig och din forskning?
- Jag hoppas att det här projektet kan bli grundplåten till en ny forskningsinriktning för mig där vi kan lära oss mer om mycket tidiga beteenden och göra uppföljningar på barns språk- och kommunikationsförmåga i meningsfyllda kontexter i interaktion med andra.
Vad drivs du av i din forskning? Vad hoppas du på att uppnå?
- Jag drivs av vetskapen om att språk och kommunikationsförmåga är en central komponent av god livskvalitet och oerhört viktigt i dagen samhälle. Många barn – cirka sju procent - med språkstörning får en utmanande uppväxt på grund av denna dolda funktionsnedsättning.
Berätta om något du arbetar med just nu!
- Jag har nyligen också fått ett stort anslag från Riksbankens Jubileumsfond för ett annat projekt. I detta projekt kommer vi att studera hur barn kan använda sig av grammatiska ledtrådar när de hör språklig information. Vi kommer att använda oss av ögonrörelsemätningar och inkludera svensktalande barn med språkstörning, barn som lär sig svenska som andraspråk och svensktalande barn med typisk utveckling. Jag har dessutom projekt tillsammans med mina doktorander vid New York University som jag fortsätter att arbeta med. Dessa projekt inkluderar barn med språkstörning och barn med autism.
Vad behöver man som forskare tänka extra på när man arbetar med barnmedicinsk forskning?
- Som förälder själv tror jag att det är av stor vikt att bära med sig att tanken att det skulle vara något som inte står rätt till med ens barn är oerhört svår att ta in.
Vilken är din favoritsyssla på fritiden, kanske något avkopplande, när du inte arbetar?
- Så mycket att göra och så lite tid, skrattar Christina Reuterskiöld. Jag gillar att vara ute i naturen: Vandra, åka skidor och jag gillar havet, förutsatt att någon annan kör båten. Jag önskar jag hade mer tid att läsa skönlitteratur, men det får väl bli efter pensionen!
Projektet “Precursors of Intentional Communication Skills in Children” tilldelas 300 000 kronor per år i två år, totalt 600 000, från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2022.
