ҳ

20 oktober 2025

Den cypriotiska vetenskaps-, litteratur- och konstakademin har tilldelat Dr Eleni Stavrinidou priset ”Young Scientist Award”. Hon utmärks för sitt arbete som förenar tvärvetenskaplighet, innovation och socialt ansvar.

Elektronisk jord med växande växt. Fotograf: Thor Balkhed
Elektronisk jord hör till det som har utvecklats av gruppen E-plants på LiU under ledning av Eleni Stavrinodou.

Akademins motivering: Stavrinidous banbrytande forskning kopplar samman fysik, materialvetenskap, biologi och teknik. Hon var först med att demonstrera integrering av funktionsdugliga elektroniska kretsar i levande växter — en idé som mynnat ut i konceptet “elektroniska växter”. Detta öppnar möjligheter för miljösensorer, biohybrida system och grön elektronik.

Eleni är biträdande professor vid Linköpings universitet och leder forskargruppen Elektroniska växter vid Laboratoriet för Organisk Elektronik. Hon disputerade i mikroelektronik vid Eciole des Mines de Saint-Étienne i Frankrike efter studier i fysik vid Aristoteles-universitetet i Thessaloniki.

Priset ges till en framstående ung forskare (upp till 40 år) från Cypern med erkända vetenskapliga bidrag.

(på grekiska)

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.