ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

13 februari 2026

DiaCare är ett nationellt forskningsprogram som vill stärka diabetesvården för äldre personer med insulinbehandling inom kommunal omsorg – alltså personer som bor på särskilda boenden eller får hemsjukvård. Det är en grupp som ofta är skör och har komplexa vårdbehov.

En person som cyklar på en snötäckt väg. Fotograf: Johner Images

I dag sköts en stor del av den dagliga insulinbehandlingen av personal med begränsad medicinsk utbildning, exempelvis vårdbiträden och undersköterskor.

- Som det är nu ges insulinbehandling av personal utan medicinsk utbildning och det är också den personal som förväntas kontakta sjuksköterska i kommunen vid problem. Vårdkedjan, där de minst medicinskt utbildade initierar medicinsk bedömning, innebär stora patientsäkerhetsrisker. Samtidigt råder hög personalomsättning, vilket ökar riskerna ytterligare, förklarar Karin Rådholm som är forskningsledare.

Det nya arbetssättet ska testas i en stor, pragmatisk kluster-randomiserad studie i flera svenska regioner. Målet är att förbättra blodsockerkontrollen, minska akuta komplikationer, stärka livskvaliteten och skapa en tryggare vårdkedja från kommunal omsorg till primärvård och sjukhus.

Kartläggning till implementering

Arbetet genomförs stegvis i fem paket:

  • Kartläggning av nuvarande vÃ¥rd (1)
  • Samskapande av interventionen (2) – tillsammans med patienter och personal
  • Pilotstudie i Linköping (3)
  • Nationell randomiserad kontrollerad studie (4)
  • Implementeringsstudie (5) med fokus pÃ¥ att arbetssättet ska fungera lÃ¥ngsiktigt i ordinarie verksamhet

Personcentrerat arbetssätt

Det finns ibland brister i kommunikationen mellan kommun, primärvård och sjukhus. Resultatet kan bli både ojämlik vård och ökade risker för patienterna. DiaCare vill ändra på detta genom att utveckla ett nytt, personcentrerat arbetssätt som kombinerar tre delar:

1. Tydliga, skriftliga riktlinjer för insulindosering

”Skriftlig, standardiserad rådgivning fungerar som ett strukturerat stöd för vårdbiträden och undersköterskor som ger insulin, och utgör en viktig utbildningsinsats.”

2 Kontinuerlig glukosmätning (CGM) för bättre överblick över blodsockret

”Alla med insulinbehandling behöver inte CGM, men vi vill testa om det kan hjälpa denna patientgrupp där blodsockret kan svänga mycket och påverka symtom och livskvalitet. Idag förlorar vissa äldre med typ 1 diabetes sina CGM-hjälpmedel när de flyttar till kommunal omsorg på grund av resursbrist – men de behöver fortsatt kvalificerad diabetesvård.”

3 Stöd från diabetessjuksköterska till hemsjukvårdens sjuksköterskor för trygghet och expertkunskap

”Möjlighet till kontakt med diabetessköterska kan påskynda åtgärder och vara ett kompetenshöjande stöd.”

Samarbeten

DiaCare samlar akademi, regioner, kommuner och patienter i ett brett och tvärprofessionellt samarbete.

Akademiska partners

  • Linköpings universitet – huvudansvar och projektledning (Karin RÃ¥dholm, PI)
  • Göteborgs universitet – bidrar med primärvÃ¥rdsforskning och rekrytering
  • Karolinska Institutet – expertis inom typ 1-diabetes och endokrinologi
  • Örebro universitet / Region Örebro – primärvÃ¥rdsexpertis och regionalt stöd

Kommunal äldreomsorg

Linköpings kommun är central samarbetspartner och deltar i kartläggning, samskapande, pilot och implementering.


Patientorganisationer

Funktionsrätt Östergötland, via patientrepresentant Torbjörn Trygg, ingår i styrgrupp, co-design och granskningsarbete.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.