糖心网页版

Hej Catrin! Du 盲r bitr盲dande professor sedan 1 december 2020. Hur ser din bakgrund ut?

Jag b枚rjade l盲sa sociologi vid Stockholms universitet och fastnade direkt f枚r det. Sedan disputerade jag i Uppsala p氓 en avhandling om Svenska latinas, vilket f枚rde samman min bakgrund av sociologi, latinamerikakunskap och spanska. Efter det 氓kte jag till Santa Barbara i Kalifornien, d盲r jag var g盲stforskare under ett 氓r. D氓 p氓b枚rjade jag ocks氓 ett l盲ngre arbete om svenska migrantkvinnor i USA, som senare utvidgades till Singapore och Spanien, och tillbaka till Sverige.

Som l盲rare och forskare har jag arbetat vid ett antal universitet i Sverige: jag var postdoktor vid Ume氓 universitet, och har undervisat vid M盲lardalens h枚gskola, Stockholms universitet och S枚dert枚rns h枚gskola inom 盲mnena sociologi och genusvetenskap. 2012 s枚kte jag mig till Link枚pings universitet och har varit kvar sedan dess.

Kan du kort beskriva ditt forskningsomr氓de?

Mina forskningsfr氓gor r枚r sig mellan f盲lten migrationsstudier och vithetsstudier, vilket kan s盲gas vara en lite udda kombination. Jag intresserar mig s盲rskilt f枚r f枚rh氓llandet mellan svenskhet och vithet, b氓de i Sverige och utomlands, vilket har resulterat i ett antal etnografiska studier av svenska kvinnor som utvandrat och senare 氓terv盲nt till Sverige.

Att studera vithet handlar om att rikta ljuset mot det som tenderar att tas f枚r givet 鈥� och d盲rigenom definierar det som uppfattas som 鈥漚nnorlunda鈥� 鈥� och att studera migration fr氓n detta perspektiv 盲r f枚r mig ett s盲tt att inkludera m盲nniskor som ofta inte ses som migranter i migrationsforskningen, och betona r枚relser och relationer mellan olika migrantgrupper.

Hur kommer det sig att du valde just det som forskningsomr氓de och varf枚r 盲r det viktigt att forska om just det h盲r?

P氓 s盲tt och vis var det forskningen som 枚ppnade dessa fr氓gor f枚r mig. N盲r jag intervjuade unga kvinnor med latinamerikansk bakgrund blev det tydligt att de inte upplevde att de s氓gs som svenskar till fullo, trots att de var f枚dda och uppv盲xta i Sverige eller adopterade svenskar. Det fick mig att utforska fr氓gor om nationell tillh枚righet, ursprung och gr盲nser f枚r dessa.

I mitt postdoktorala arbete intresserade jag mig f枚r svenska kvinnor som bor utomlands. 脜terigen en empirisk fr氓ga som kom att handla om svenska hemmafruar i bland annat USA och Singapore, och dess kopplingar till den globala migrationen av hush氓llsarbetare fr氓n latinamerikanska och asiatiska l盲nder. Men ocks氓 om vad det betyder att vara svensk utanf枚r Sverige, och hur situationen som medf枚ljande f枚r盲ndrar svenska kvinnors liv p氓 ett ganska dramatiskt s盲tt.

Finns det n氓got nytt omr氓de eller n氓gon ny vinkel som du skulle vilja forska kring fram枚ver?

Jag tycker att det finns mycket att g枚ra, till exempel n盲r det g盲ller att vidga migrationsdebatten i Sverige. Den utg氓r ofta ifr氓n en sn盲v definition av migranter, som jag g盲rna vill problematisera ytterligare. Jag har nyligen publicerat en bok om den svenska vitheten under 1900-talet och ser m枚jligheter att g枚ra historiska nedslag i olika skeenden som jag menar har varit avg枚rande f枚r Sveriges utveckling, i f枚rh氓llande till migranter och migration.