ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 juni 2024

Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

Hand pÄ sÀng med dropp. Fotograf: kckate16
"Canceröverlevare bär med sig en skörhet resten av livet som gör att man har högre risk för nya sjukdomar." säger Laila Hübbert, forskare vid Linköpings universitet och överläkare på Kardiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Ända sedan 1958 har Sverige registrerat alla cancerpatienter i Cancerregistret. Nu har svenska forskare använt registret för att göra en kartläggning av alla canceröverlevare som hade cancer som barn, ungdom eller vuxen för att se hur det har gått för dem senare i livet. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet – Regional Health Europe.

– Om man har haft cancer som barn eller ungdom så har man en ökad risk för i stort sett alla diagnoser framöver i livet. Den här studien lägger grunden för att förstå varför det är så och vad beslutsfattare behöver ta hänsyn till när det gäller cancervård, säger Laila Hübbert, forskare vid Linköpings universitet och överläkare på Kardiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Studiens data sträcker sig över 63 år. Där jämfördes cirka 65 000 cancerpatienter under 25 års ålder med en kontrollgrupp på 313 000 individer (en ratio på 1:5) där ålder, kön och boendesituation matchades med patientgruppen. Från andra register hämtade forskarna information om sjuklighet, dödsfall och demografi.

Otillräcklig uppföljning

Forskarna såg att de undersökta canceröverlevarna hade en cirka tre gånger högre risk att få cancer senare i livet, 1,23 gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och 1,41 högre risk för olyckor, förgiftning och suicid.

PortrĂ€tt (Laila HĂŒbbert).
Laila Hübbert, forskare vid Linköpings universitet och överläkare på Kardiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.Fotograf: Thor Balkhed

I dagsläget följer vården oftast upp canceröverlevare fem år efter avslutad behandling. Med andra ord anses man oftast vara frisk efter fem år om cancern inte har återkommit och ingen vidare uppföljning planeras. Men den här, och även tidigare studier, visar att det antagligen inte är tillräckligt.

– Canceröverlevare bär med sig en skörhet resten av livet som gör att man har högre risk för nya sjukdomar. Det är främst behandlingen med cytostatika och strålning som ökar risken för hjärtkärlssjukdom. Det innebär att man inte bör släppa patienter för tidigt utan en planerad och kontinuerlig uppföljning. Det är viktigt att hitta de här riskfaktorerna och sjukdomarna tidigt, säger Laila Hübbert.

Socioekonomisk bakgrund spelar roll

Forskarna har också sett att socioekonomiska faktorer spelar stor roll för risken sjukdom och död efter cancer i unga år. Tack vare en samkörning av register kunde forskarna se att risken ökar med lägre utbildningsgrad, utländsk bakgrund eller om man förblir ogift. Samtidigt visar den här studien att risken för sjukdomar och död efter cancer hos barn och unga är lika oavsett var man bor i Sverige.

Martin Singull är professor i matematisk statistik och har jobbat nära klinikerna för att kunna analysera de stora datamängderna som kommer från många olika källor och samköra dem.

PortrÀtt (Martin Singull).
Martin Singull, professor i matematisk statistik vid Matematiska institutionen.Fotograf: Magnus Johansson

– Vi har använt välbeprövade statistiska modeller. Men det är komplexiteten i data som gör det utmanande. Det kommer från olika källor och vi vill dessutom kunna plocka ut den information vi vill. Därför har vi också samarbetat med datavetare Robin Keskisärkkä som har byggt upp databasen, säger Martin Singull.

Nästa steg för forskarna är att bryta ner resultaten och fördjupa sig i enskilda frågor och förstå varför det ser ut som det gör. Bland annat kommer de att kolla mer på de socioekonomiska faktorerna, hjärt-kärlsjukdomar kopplade till cancer, så kallad kardio-onkologi, och andra former av cancer.

– Det finns ju egentligen inte så många länder som kan göra en så här heltäckande kartläggning. I Sverige har vi så fina heltäckande medicinska register med hög kvalitet, så det är unikt att kunna göra det här, säger Laila Hübbert.

Studien finansierades av Forskningsrådet i sydöstra Sverige (FORSS), svenska staten genom ALF-medel, Region Östergötland och Barncancerfonden. Eventuella intressekonflikter redogörs i slutet av den vetenskapliga artikeln.

Artikeln: , Margaretha Stenmarker, Panagiotis Mallios, Elham Hedayati, Kenny A. Rodriguez-Wallberg, Aina Johnsson, Joakim Alfredsson, Bertil Ekman, Karin Garming Legert, Maria Borland, Johan Mellergård, Moa Eriksson, Ina Marteinsdottir, Thomas Davidson, Lars Engerström, Malte Sandsveden, Robin Keskisärkkä, Martin Singull, Laila Hubbert, The Lancet Regional Health – Europe 2024;42: 100925, publicerad online 15 maj 2024. DOI: 10.1016/j.lanepe.2024.100925

Kontakt

Organisation

Strategisk partner

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.