ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

Stor brist på riktlinjer kring barn som utsatts för sexövergrepp

29 februari 2024

Jonas Roslund

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts under ledning av kunskapscentrumet Barnafrid vid Linköpings universitet.

Ensamt barn i silhuett. Fotograf: kieferpix
Hälften av 35 undersökta länder saknar nationella riktlinjer kring barn som utsatts för sexuella övergrepp.

– Det hĂ€r pekar pĂ„ att barn i Europa kanske inte fĂ„r jĂ€mlik vĂ„rd. FrĂ„n ett barnrĂ€ttsperspektiv Ă€r det inte acceptabelt. Vi vet att sexuella övergrepp ökar risken för att mĂ„ fysiskt och psykiskt dĂ„ligt under barndomen men Ă€ven senare i livet, sĂ€ger Gabriel Otterman som Ă€r barnlĂ€kare i Uppsala och adjungerad universitetslektor vid Barnafrid pĂ„ Linköpings universitet.

PÄ mÄnga medicinska omrÄden Àr det sjÀlvklart med nationella riktlinjer. Det sÀkerstÀller att den vÄrd som ges Àr vetenskapligt belagd och att alla behandlas lika.

Stora brister bland lÀnderna

Men nÀr det gÀller riktlinjer för omhÀndertagande av barn som utsatts för sexuella övergrepp Àr bristen stor. Det visar en genomgÄng av 34 europeiska lÀnder som Gabriel Otterman gjort ihop med ett nÀtverk av internationella forskare. PÄ jakt efter nationella dokument sökte de bland annat i internationella databaser och pÄ hÀlsomyndigheters webbplatser. De konsulterade ocksÄ experter i de olika lÀnderna.

Resultatet presenteras i en artikel i The Lancet Regional Health Europe. Bara hÀlften av lÀnderna har nÄgot som pÄminner om nationella riktlinjer. I exempelvis Sverige, Polen, Spanien och Turkiet saknas det helt. Men de riktlinjer som finns uppvisar ocksÄ stora kvalitetsbrister.

Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, dÄ har man nÄgot att leva upp till.

För att mĂ€ta kvaliteten anvĂ€nde forskarna WHO:s riktlinjer pĂ„ omrĂ„det som mĂ„ttstock. Det Ă€r ett vetenskapligt gediget arbete som Gabriel Otterman kallar ”the gold standard”. Vid en jĂ€mförelse visar det sig att lĂ€ndernas olika riktlinjer ofta Ă€r omoderna och inte utgĂ„r frĂ„n de senaste vetenskapliga rönen.

Karta som visar vilka lÀnder som har och inte har nationella riktlinjer kring barn som utsatts för sexövergrepp.Rödmarkerade lÀnder saknar nationella riktlinjer.

Störst brist finns nÀr det gÀller riskbedömningar, hjÀlp mot psykisk ohÀlsa och barns möjligheter att bli lyssnade pÄ, men överlag Àr det mycket som saknas, enligt forskarna. BÀst omdöme fÄr Moldaviens nationella riktlinjer, sÀmst fÄr ett av Storbritanniens dokument.

Europeiska riktlinjer behövs

För att rÄda bot pÄ bristerna rekommenderar forskarna att lÀnderna tillsÀtter en internationell grupp bestÄende av experter, men ocksÄ av personer som sjÀlva blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen.

Tillsammans skulle de ta fram, förvalta och periodvis uppdatera gemensamma europeiska riktlinjer, baserat pÄ levda erfarenheter och den senaste forskningen. Fördelen Àr att dessa skulle vara mer anpassade för europeiska förhÄllanden Àn WHO:s riktlinjer. LÀnderna skulle sedan kunna göra anpassningar efter egna behov och Àven ansvara för uppföljningen.

Gabriel Otterman har sjÀlv lÄng erfarenhet av att hjÀlpa barn som utsatts, men det finns ett stort behov av gemensamma riktlinjer sÀger han.

– Jag mĂ€rker det varje dag. Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, dĂ„ har man nĂ„got att leva upp till och man kan jĂ€mföra regioner och lĂ€nder, sĂ€ger Gabriel Otterman.

Forskningen har finansierats av the International Centre for Missing and Exploited Children och forskarnÀtverket finansieras av European Cooperation in Science and Technology (COST)

Artikel: , G Otterman, U B. Nurmatov, A Akhlaq, L Korhonen, A M Kemp, A Naughton, M Chalumeau, A Jud, Mary Jo Vollmer Sandholm, E Mora-Theuer, S Moultrie, D Lamela, N Tagiyeva-Milne, J Nelson, J Greenbaum, the COST Action 19106 Research Team, The Lancet Regional Health Europe, publicerad 22 februari 2024, doi: https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2024.100868

Forskning

Barnafrid

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Det är ett regeringsuppdrag som tilldelades Linköpings universitet under 2015.

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) är en av LiU:s största institutioner. Vår målsättning är att bedriva utbildning, forskning och samverkan inom medicin och biomedicin, med hög internationell kvalitet.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.
Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.
Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.