ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 juli 2024

"Framtidens lantbruk" blev årets tema för Borgeby Fältdagar, med 19 900 besökare och 415 utställande företag. Med egen monter, granne med Agtech Sweden, stod Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet).

Borgeby fÀltdagar 2024

En digital tvilling av Vreta utbildningscentrum

Det blev en storsatsning för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering, med många intryck från dialoger med utställare, besökare samt ett mässområde fullt av aktiviteter och rörelse.

I Digitaliseringsnavets (Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering) monter medverkade flera av organisationerna i expertnätverket och talade om digitalteknik, bland annat AI Sweden, Väderstad, SLU, RISE och Växa. På plats visades ett exempel på en digital tvilling av Vreta utbildningscentrum. I modellen illustrerades och beskrevs över 30 olika typer av digitalteknik som skulle kunna övervakas eller styras genom en digital tvilling.

Victor Johansson från Energifabriken och Bleckenstad Gård visade sitt nya system den ”Digitala Gården”, där han utifrån en dynamisk 3D-modell av familjens gård både kan visualisera och styra olika tekniska system.

Tekniken du inte visste fanns - kan den revolutionera framtidens jordbruk?

Tillsammans med Agtech Sweden, arrangerade även ett seminarium: “Tekniken du inte visste fanns – kan den revolutionera framtidens jordbruk?”. Seminariet inleddes med ett föredrag av Karolina Muhrman och Per Frankelius och därefter hölls ett panelsamtal med Maria Lundesjö (Axfoundation), Christian Radby (Raby Gård) och Rebecca Johansson (Land Lantbruk) där de diskuterade frågor om vad som gör att en lantbrukare vågar satsa på ny teknik och vad panelen trodde på för framtida innovationer.

Under dessa två dagar arrangerades även en gemensam kunskapsrunda med de fyra nationella kunskapsnaven, varav Digitaliseringsnavet är ett.

Seminarie under Borgeby fÀltdagar
Foto: Oscar Spaak

Den tekniska utvecklingen i framkant

Verksamhetsledarna Per Frankelius och Karolina Muhrman, noterade att det iår fanns fler maskiner utan hytt eller förare, som antingen fjärrstyrs eller är helt autonoma.
Dessa maskiner kan utföra mycket avancerade uppgifter såsom precisionssådd, precisionssprutning och mekanisk ogräsbekämpning.

Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt även för redskapen, som nu kan styra traktorer, justera deras hastighet, till och med deras riktning. Vi ser redan exempel på redskap som kan köra utan traktor, ett nytt standardiserat system för detta har tagits fram, Tractor Implement system (TIM).

En snabb växande gren inom utvecklingen av lantbruksteknik är även AI-modeller som nu bland annat börjar integreras I lantbrukarnas system för gårdsstyrning, vilket gör det enklare att kommunicera med dator och de digitala lösningarna. På mässan visades lösningar upp som möjligheten att chatta med Bondepraktikan med via mobilen med AgdaAI eller skapa en arbetsorder för underhåll genom att ta ett foto av ett trasigt fönster Agroflow. Även CultiWise och Ecorobotix system för AI styrd ogräsbekämpning visades.

Dagarna präglades av en härligt bubblande stämning. Den enorma innovationskraften inom lantbruket lyste starkt igenom, likt solen som sken på tältdukarna under dessa dagar.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.