ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Det är avdelningen för konstruktionsmaterial som varje år bjuder in eleverna från tekniska programmet på gymnasieskolan i Linköping.

− På lektionerna har vi haft teoretiska och praktiska laborationer. Vi har en del utrustning för att göra tester. Men det blir en helt annan sak för eleverna att komma upp till universitetet och testa det här, säger matematik- och teknikläraren Djordje Brstina.

²Ñä³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù

Man får nog medge att det blir lite trångt i det mindre laboratorierummet när professor Mattias Calmunger visar klassen hur man testar metallers hårdhet. Ett hårdare material, som diamant, pressas rakt ner i det redan väldigt hårda stålet.

²Ñä³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ùna visar hÃ¥rdheten i HRC (Hardness Rockwell C) eller motstÃ¥ndet (ju hÃ¥rdare material, desto större motstÃ¥nd och mindre intryck). De olika värmebehandlingarna ger olika hÃ¥rdhet, i likhet med den teori som eleverna har läst. De antecknar noggrant. De kommer att behöva informationen till labb-rapporten som rycker allt närmare.

Det här är så mycket
bättre än att sitta i klassrummet

Nästa moment är mera publikfriande. Första forskningsingenjör Jinghao Xu visar hur de testar hållfasthet och drar isär olika sorters material. Plast och aluminium till exempel. De testar också hur temperaturen påverkar materialet.

− När man ser det så blir det tydligt att material har olika hållfasthet. Det här är så mycket bättre än att sitta i klassrummet, säger gymnasieeleven Axel Påhlsson.

Mattias Calmunger riggar stål- och aluminiumstavar i slagseghetstestriggen (en pendelhejare för Charpy V-test). Den slår sönder metallstavar på ett kontrollerat och mätbart sätt, med hjälp av en pendel.

− Här ser vi att det är skillnad mellan stål och en aluminiumlegering i rumstemperatur. Stålet är hårdare och kan ta upp mer energi av pendeln jämfört med aluminiumlegeringen.

Nerkyld metall

Sedan plockar han fram stål- och aluminiumstavar som är kraftigt nerkylda, med hjälp av flytande kväve. (ca 196 minusgrader). Och när pendeln slår till mot stavarna splittras de.

Nu är det ombytta roller. Stålet som tidigare kunde ta upp mer energi, har nu blivit sprött och går lättare sönder, jämfört med aluminiumlegeringen som behåller värdet den hade vid rumstemperatur.

− Den här kunskapen är viktig i till exempel flygindustrin. Att metall som kan verka hållfast i normaltemperatur fungerar helt annorlunda i extrem kyla. Sprickbildningar i flygplan får förstås inte hända, berättar Mattias Calmunger.

Stannar kvar

Efteråt stannar flera av eleverna kvar en stund och diskuterar. Några säger direkt att de tänker plugga vid LiU. Många undrar om antagningspoängen på olika utbildningar. Mattias Calmunger tycker att det är viktigt att träffa intresserade ungdomar och visa dem miljöerna på universitetet.

− De är i ett läge där de funderar mycket på framtiden. Och de är intresserade av naturvetenskap. Sverige är i stort behov av ingenjörer. Främst vill vi att de väljer en sådan utbildning, och sedan vill vi gärna att de kommer hit, säger Mattias Calmunger.