-- Få studier har undersökt de långsiktiga effekterna från att ha varit på flykt i barndomen och hälsa som vuxen och vilka faktorer och mekanismer som bidrar till den högre andelen psykisk ohälsa är dåligt förstådda. En särskild aspekt som inte har studerats är köns- och könsminoritetsidentitet, säger Erica Mattelin.
Syftet med avhandlingen Resiliens, psykisk hälsa och våldsutsatthet hos individer med tidigare eller nuvarande erfarenheter av att vara på flykt i Sverige har varit att belysa faktorer både före, under och efter flykten som påverkar hälsa, välbefinnande och även upplevelsen av att vara på flykt hos barn och vuxna som har migrerat till Sverige som flyktingar. Avhandlingen innehåller fem studier som grundar sig i en systematisk översikt, kvantitativa metoder samt kvalitativa djupintervjuer.
Några av de resultat som Erica har kommit fram till genom avhandlingen är:
- Sammantaget var prevalensen av psykisk ohälsa lägre än vad som observerats i många tidigare publicerade studier, även om den fortfarande var högre än många studier om barn födda i Sverige.
- Effekterna på den psykiska hälsan kanske inte är långsiktiga
- Att identifiera sig som sexuell- och könsminoritet är en viktig faktor och bör tas med i framtida analyser
- Samhälleliga risk- och skyddsfaktorer bör prioriteras i framtida forskning.
- Vi bör stödja de flyktingar som kan löpa större risk, t.ex. de som är yngre och har dubbel minoritetsstatus.
- Berättelserna som vi har fått ta del av är lika långt ifrån det vanliga narrativet av barn på flykt som sköra offer. Istället har det visats en tydlig längtan efter ett normalt liv där skolan är en viktig del av integrationen, säger Erica Mattelin.
