Att gÄ pÄ bio under andra vÀrldskriget, plocka vÄrens första tussilago tillsammans med mamma, den berömda boxningsmatchen som Ingemar Johansson vann 1959, bröllopet pÄ Gotland.En del av utstÀllningen pÄ TrÀffpunkten i Vilbergen.
Det Àr nÄgra av de minnen och berÀttelser som forskare har fÄtt ta del av nÀr de intervjuat mÀnniskor pÄ Àldreboenden och trÀffpunkter i Norrköping. Flera av berÀttelserna har visualiserats pÄ olika sÀtt, bland annat genom en interaktiv bok och genom utstÀllningar.
â MĂ„nga har inte kvar de vanliga sĂ€tten att berĂ€tta om sina minnen. Barnen vill inte titta i fotoalbumet lĂ€ngre och skivspelaren kom inte med i flytten. Det behövs nya sĂ€tt att bĂ„de kunna prata om och visa sina minnen, sĂ€ger Konstantin Economou, projektledare och universitetslektor i kultur och mediegestaltning.
En interaktiv bok
Det har varit utgĂ„ngspunkten för projektet TillgĂ€nglighet och hĂ„gkomst â berĂ€ttelser och innovativ medieanvĂ€ndning pĂ„ Ă€ldreboende, finansierat av Norrköpings fond för forskning och utveckling. Syftet har varit att testa olika tekniker för att visualisera minnen och berĂ€ttelser. Att utveckla ett digitalt verktyg med innehĂ„ll som anvĂ€ndaren sjĂ€lv kan vĂ€lja har varit ett av mĂ„len.Elisabet Cedersund och Konstantin Economou. PĂ„ Ipaden syns den berömda boxningsmatchen med Ingemar Johansson frĂ„n 1959.
Resultatet Àr en interaktiv bok. Med ett enkelt knapptryck kan anvÀndaren fÄ upp filmer, foton och ljud pÄ en Ipad eller en tv.
Bakom boken ligger sensorteknik, sÄ kallade personliga sensor-aktuator-system, som tagits fram i ett samarbete mellan forskare frÄn Rise och Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
â Men det hade inte nödvĂ€ndigtvis behövt vara en bok. De hĂ€r sensorerna skulle kunna byggas in i klĂ€der eller möbler och dĂ„ skulle ett svep med handen eller en klapp pĂ„ axeln kunna starta favoritmusiken eller ett bildspel med dina egna foton. Det skulle kunna anpassas efter de behov den enskilda individen har, sĂ€ger Konstantin Economou.Den interaktiva boken som forskare vid Linköpings universitet tagit fram i samarbete med Rise.
±«łÙČőłÙĂ€±ô±ôČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù
En del av projektet har ocksĂ„ varit att skapa utstĂ€llningar av minnen. PĂ„ TrĂ€ffpunkten i Vilbergen i Norrköping har utstĂ€llningen NĂ€r nĂ„gon frĂ„gar â VĂ„ra minnen och berĂ€ttelser funnits att se under vĂ„ren 2022. I den visualiseras fyra minnen som deltagare i ett tidigare projekt berĂ€ttat om.
En del av utstÀllningen handlar specifikt om minnen kring krukvÀxter. Den Àr skapad av René van Pelt, konstnÀr med en magisterexamen i kultur och mediegestaltning frÄn Linköpings universitet.
â Det hĂ€r temat har vĂ€ckt sĂ„ mĂ„nga berĂ€ttelser, och har blivit en ingĂ„ng till fler minnen. Var bodde vi, hur sĂ„g köket ut? Vem fick jag den dĂ€r sticklingen av? sĂ€ger Elisabet Cedersund, professor emerita i Ă€ldre och Ă„ldrande.
Tillsammans med sina kollegor har hon hÄllit i de intervjuer och workshops som ligger till grund för utstÀllningarna och dÀr man samtalat med deltagarna om deras minnen.
â Ăldre personer har expertkunskap i berĂ€ttande. De bĂ€r pĂ„ sĂ„ mĂ„nga minnen som riskerar att gĂ„ förlorade om de inte har möjlighet att berĂ€tta om dem. Det leder till att samhĂ€llet gĂ„r miste om ett kulturarv och att Ă€ldre mĂ€nniskor mister en del av sitt kulturella liv.
Temat krukvÀxter har öppnat upp för mÄnga berÀttelser. I utstÀllningen pÄ TrÀffpunkten visas nÄgra av dem. Ett annat sÀtt att visualisera minnen Àr genom VR. Katarina Rosén, masterstudent i design, Àr en av flera studenter som har medverkat i projektet. Hon har skapat en VR-upplevelse som deltagarna sedan fÄtt testa.
â HĂ€r fĂ„r man ta del av flera minnen, bland annat det om att gĂ„ pĂ„ bio under andra vĂ€rldskriget. Jag Ă€r intresserad av att höra om deltagarnas upplevelse av VR, sĂ€ger hon.
Hur kan tekniken bli en del av vardagen?
Det finns ett stort intresse hos bÄde Àldre personer och personal pÄ Àldreboenden och trÀffpunkter att hitta sÀtt att samtala om och lyfta minnen pÄ ett mer systematiskt sÀtt, menar forskarna.
â De som vi har pratat med Ă€r vĂ€ldigt mĂ„na om att Ă€ldre personer ska kunna dela sina minnen och ha tillgĂ„ng till kultur och media, men ofta sker det hĂ€r pĂ„ en mer individuell nivĂ„. Vi skulle vilja se hur metoderna kan implementeras övergripande pĂ„ trĂ€ffpunkter och Ă€ldreboenden, och kunna ge Ă€ldre en ny roll som aktiva berĂ€ttare, sĂ€ger Konstantin Economou.
