ÌÇĐÄÍűÒł°æ

28 oktober 2021

Fjorton forskare vid LiU får tillsammans drygt 64 miljoner kronor i forskningsanslag. Det står klart när Vetenskapsrådet nu har fattat beslut om fördelningen av 1,1 miljard kronor i forskningsmedel till forskare inom medicin och hälsa.

en grov pensel stryks över handryggenSmärtreceptorer i huden aktiveras av grova penslar och nyp. Ett av projekten som får finansiering från Vetenskapsrådet handlar om ultrasnabb smärtsignalering. Foto Charlotte PerhammarForskningsprojekten vid LiU som beviljats anslag i årets ansökningsomgång, som gäller åren 2021–2026, handlar om allt från hälsa vid graviditet till coronavirusinfektion.

Två LiU-forskare har beviljats etableringsbidrag. Linda Bojmar, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), får 6 miljoner kronor fördelat över fyra år för molekylära och cellulära studier av leverns pre-metastatiska nisch vid bukspottkörtelcancer och biomarkörer för metastasering.

Även Pontus Henriksson, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), har beviljats 6 miljoner kronor för PRIMI-projektet, som rör främjade av reproduktiv hälsa och hälsosam livsstil efter graviditet hos utlandsfödda kvinnor.

Tolv forskare har beviljats projektbidrag i årets omgång. Mikael Benson, professor vid BKV, har fått totalt nära 6,4 miljoner kronor för forskning om en skalbar strategi för precisionsmedicin vid immunmedierade sjukdomar.

Claudio Cantù, universitetslektor vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor till forskning om hur vävnadsspecifik Wnt-signalering driver kolorektalcancer.

Jan Ernerudh, professor emeritus vid BKV, får även han 5,2 miljoner kronor till ett projekt om immuntolerans under graviditet som modell för att identifiera biomarkörer och förbättrad behandling vid multipel skleros.

Marie Larsson, professor vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor till forskning om hur hiv infekterar slemhinnorna i livmoderhalsen och tjock- och ändtarm samt immunceller.

Sara Liin, universitetslektor vid BKV, får 5,2 miljoner kronor till ett projekt om strukturbaserad design och utveckling av nya läkemedel mot hjärtarytmi och epilepsi.

Saad Nagi, förste forskningsingenjör vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor för att forska vidare om ultrasnabb smärtsignalering hos människa.

Francisca Lottersberger, universitetslektor vid BKV, får 4,8 miljoner kronor till forskning om kromatinrörlighet vid reparation av DNA-skador och tumörformation.

Maria Lerm, professor vid BKV har beviljats 4,2 miljoner kronor för att forska om epigenetiska förändringar i immunförsvaret vid infektion med nya coronaviruset.

Martin Hägglund, professor vid HMV, får 3,6 miljoner kronor till forskning om säker idrott utan skador för barn, ungdom och unga vuxna.

Johan Dabrosin Söderholm
, professor vid BKV har beviljats 2,4 miljoner kronor för att forska om tarmbarriärens roll vid inflammatorisk tarmsjukdom och nya möjligheter för behandling.

Lena Jonasson, professor vid HMV, får projektbidrag om 2,4 miljoner kronor till forskning om det stressade immunförsvaret vid kranskärlssjukdom.

Även Marie Löf, professor vid HMV, får 2,4 miljoner kronor till HealthyMoms2.0 – en digital plattform för att behandla graviditetsdiabetes och förbättra hälsa hos mor och barn.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.