ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 oktober 2022

Colm Nestor, universitetslektor vid BKV, får ett av årets ERC Consolidator Grants från European Research Council (ERC) för att forska om varför en del sjukdomar är mycket vanligare hos ett av könen.

Colm Nestor.Colm Nestor. Foto John Karlsson Immunförsvaret utvecklas identiskt hos män och kvinnor. Trots det är autoimmuna sjukdomar, som multipel skleros och SLE (systemisk lupus erythematosus), mycket vanligare bland kvinnor än män. Samtidigt har kvinnor bättre motståndskraft mot infektioner med virus och bakterier. Ett exempel är att det är tre gånger vanligare att män behöver intensivvård vid SARS-CoV-2-infektion jämfört med kvinnor. Den här könsskillnaden vid allvarlighetsgrad och dödlighet vid covid-19 har ytterligare belyst att biologiskt kön är en viktig faktor vid sjukdom.

Medan män har en X-kromosom, som de ärvt från sin mamma, har kvinnor två X-kromosomer – en från sin mamma och en från sin pappa. För att balansera upp denna skillnad i antalet kopior av X-kromosomgener stänger alla celler i en kvinnas kropp av en av de båda X-kromosomerna. Detta fenomen kallas X-inaktivering. Men X-inaktiveringsprocessen är inte perfekt. Det leder till att en del av generna på den inaktiverade X-kromosomen de facto förblir aktiva. Resultatet blir att kvinnors celler har dubbelt så mycket av generna som undkommer avstängning, så kallade ”escape genes”. Många av dem har viktiga funktioner i immunsystemet. Colm Nestors forskargrupp ska studera om dessa gener ligger bakom den könsrelaterade skillnaden vid många immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor.Colm Nestor.Colm Nestor har fått forskningspengar till att forska om varför en del sjukdomar, som covid-19, påverkar könen olika. Foto John Karlsson

I projektet, som heter XX-Health, kommer forskarna analysera blodprover i biobanker vid Linköpings universitetssjukhus för att undersöka om X-inaktiveringsmönstren är länkade till immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor. Projektet ska också analysera hur specifika gener på varje X-kromosom påverkar en viktig typ av immunceller, T-celler, som är inblandad i att bekämpa infektioner men också bidrar till autoimmuna sjukdomar.

– Jag är jätteglad över att få det här anslaget, som bygger på det hårda arbetet och innovationen som alla forskarna i min grupp bidragit till. Anslagets storlek gör det möjligt för oss att tackla det här viktiga, men dåligt utforskade, området inom genetik med ”next generation sequencing” och genmanipulationsmetoder som ligger i framkant. Projektet är tekniskt mycket utmanande, men vi är förvissade om att vi inte bara kommer att göra upptäckter om den gåtfulla processen bakom X-kromosominaktivering utan också förstå mer om hur den processen bidrar till sjukdom hos människor, säger Colm Nestor.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.