Forskargruppen vid LiU tog för flera Är sedan fram en egen biomarkör, en metod att mÀta kortisolnivÄer i hÄrstrÄn. Kortisol Àr kroppens eget stresshormon som utsöndras för att skydda oss mot faror av alla de slag.
â HĂ„r vĂ€xer i snitt en centimeter per mĂ„nad och har vi exempelvis tre cm lĂ„nga hĂ„rstrĂ„n fĂ„r vi indikationer pĂ„ stressnivĂ„erna tre mĂ„nader bakĂ„t. Vi har utvecklat metoden, har anvĂ€nt den lĂ€nge och vet att den fungerar, sĂ€ger Tomas Faresjö, professor vid Avdelningen för samhĂ€llsmedicin.
â Stress föregĂ„r mĂ„nga sjukdomar och ligger sĂ€kerligen bakom mer Ă€n vi tror. Men det Ă€r vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den hĂ€r studien ska vi komma ett steg nĂ€rmare vetskap om hur stress pĂ„verkar riskerna för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, sĂ€ger han.
HĂ„rprover samlas dels in frĂ„n alla de patienter med hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Linköping, Norrköping och Jönköping, men ocksĂ„ frĂ„n deltagarna i den stora hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av HjĂ€rt- och lungfonden, undersöks 30 000 svenskar i Ă„ldern 50 â 64 för att hitta metoder att förebygga hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. HjĂ€rta, kĂ€rl och lungor undersöks med skiktröntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har hĂ„r fĂ„r ocksĂ„ nĂ„gra strĂ„n bortklippta.
â Vi har ett omfattande material att arbeta med de nĂ€rmaste Ă„ren. Det Ă€r lĂ€tt och billigt att samla in hĂ„rprover, det gör inte ont och de kan lagras hur lĂ€nge som helst, sĂ€ger Tomas Faresjö.
Ăvriga projekt som tilldelas medel handlar om möjligheten att i ett blodprov hitta en hotande hjĂ€rtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmiljön, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmiljö, betydelsen av övriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
â HĂ„r vĂ€xer i snitt en centimeter per mĂ„nad och har vi exempelvis tre cm lĂ„nga hĂ„rstrĂ„n fĂ„r vi indikationer pĂ„ stressnivĂ„erna tre mĂ„nader bakĂ„t. Vi har utvecklat metoden, har anvĂ€nt den lĂ€nge och vet att den fungerar, sĂ€ger Tomas Faresjö, professor vid Avdelningen för samhĂ€llsmedicin.
LÄngvarig stress pÄverkar
Det finns mycket som tyder pĂ„ att lĂ„ngvarig stress leder till ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar.â Stress föregĂ„r mĂ„nga sjukdomar och ligger sĂ€kerligen bakom mer Ă€n vi tror. Men det Ă€r vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den hĂ€r studien ska vi komma ett steg nĂ€rmare vetskap om hur stress pĂ„verkar riskerna för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, sĂ€ger han.
HĂ„rprover samlas dels in frĂ„n alla de patienter med hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Linköping, Norrköping och Jönköping, men ocksĂ„ frĂ„n deltagarna i den stora hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av HjĂ€rt- och lungfonden, undersöks 30 000 svenskar i Ă„ldern 50 â 64 för att hitta metoder att förebygga hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. HjĂ€rta, kĂ€rl och lungor undersöks med skiktröntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har hĂ„r fĂ„r ocksĂ„ nĂ„gra strĂ„n bortklippta.
â Vi har ett omfattande material att arbeta med de nĂ€rmaste Ă„ren. Det Ă€r lĂ€tt och billigt att samla in hĂ„rprover, det gör inte ont och de kan lagras hur lĂ€nge som helst, sĂ€ger Tomas Faresjö.
50 miljoner totalt
Tomas Faresjö fĂ„r nu sju miljoner till projektet âLĂ„ngtidsstress i den yrkesverksamma befolkningen â ökar det risken för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjuklighet?â. Totalt anslĂ„r Afa försĂ€kring 50 miljoner kronor under fem Ă„r till sex forskningsprojekt med fokus pĂ„ forskning som ska minska antalet hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar hos den arbetsföra delen av befolkningen. Uppdraget kommer frĂ„n arbetsmarknadens parter.Ăvriga projekt som tilldelas medel handlar om möjligheten att i ett blodprov hitta en hotande hjĂ€rtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmiljön, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmiljö, betydelsen av övriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
