Alla har vi dem, kvinnor, mÀn, barn och pensionÀrer, i hemmen och pÄ arbetsplatserna, men fÄ av oss vet om det. Vi talar om tröghetssensorer, eller pÄ engelska inertial sensors. Det Àr en sensor som kÀnner av acceleration, Àven tyngdaccelerationen, och rotationshastigheten.
â För nĂ„gra Ă„r sedan anvĂ€ndes de bara i nĂ„gra enstaka sammanhang men i dag finns de överallt och den utvecklingen har bara börjat, sĂ€ger Manon Kok, nybliven teknologie doktor vid Avdelningen för reglerteknik, Linköpings universitet.
Inom medicinsk rehabilitering bidrar de till att underlĂ€tta rörelsetrĂ€ning, inom elitidrotten studeras och optimeras rörelsemönster, exempelvis inom skridskoĂ„kning, och nĂ€r det gĂ€ller de sjĂ€lvkörande fordonen bidrar de till positioneringen â att bilen vet var den Ă€r i förhĂ„llande till den omgivande trafiken.
I en av avhandlingens totalt sju vetenskapliga artiklar eller konferensbidrag har hon Àven kombinerat tröghetssensorerna med magnetometrar, sensorer som kÀnner av magnetfÀlt. MagnetfÀlten i en byggnad Àr relativt konstanta och har man vÀl en gÄng mÀtt upp dem Àr det förhÄllandevis lÀtt att orientera sig efter dem, exempelvis för en stÀdrobot eller för en rökdykare i en kritisk situation.
â MagnetfĂ€lten finns dĂ€r och det behövs inga extra installationer, pĂ„pekar Manon Kok.
Men mest spÀnnande Àr kanske ÀndÄ möjligheten att fÄnga rörelser, som den största delen av hennes avhandling handlar om.
â Tekniken finns i dag för professionella Ă€ndamĂ„l och mĂ„nga har den hemma i spel eller VR-glasögon. Snart kanske vi alla kan animera teddybjörnar i vĂ„ra vardagsrum, sĂ€ger hon.
Manon Kok fortsÀtter nu sin forskarbana som post doc i Cambridge.
Avhandlingen:
, Manon Kok, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet 2017.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1054718
Snabb utveckling
De senaste Ă„ren har utvecklingen gĂ„tt snabbt, tröghetssensorerna blir allt mindre och billigare och finns i de flesta av vĂ„ra mobiltelefoner. Wii-spelen skulle inte fungera utan dem och inte heller Ă„rets julklapp, VR-glasögonen. Teddybjörnen Ted i filmen med samma namn Ă€r animerad med hjĂ€lp av tröghetssensorer och de anvĂ€nds inom spelindustrin för att ta fram mĂ€nniskolika avatarer men ocksĂ„ inom medicinsk rehabilitering, inom elitidrotten och för sjĂ€lvkörande fordon.â För nĂ„gra Ă„r sedan anvĂ€ndes de bara i nĂ„gra enstaka sammanhang men i dag finns de överallt och den utvecklingen har bara börjat, sĂ€ger Manon Kok, nybliven teknologie doktor vid Avdelningen för reglerteknik, Linköpings universitet.
Inom medicinsk rehabilitering bidrar de till att underlĂ€tta rörelsetrĂ€ning, inom elitidrotten studeras och optimeras rörelsemönster, exempelvis inom skridskoĂ„kning, och nĂ€r det gĂ€ller de sjĂ€lvkörande fordonen bidrar de till positioneringen â att bilen vet var den Ă€r i förhĂ„llande till den omgivande trafiken.
Motion capture
I sin avhandling har Manon Kok bland annat lagt grunden för hur man med hjÀlp av tröghetssensorer fÀsta pÄ kroppen kan fÄnga och spela in rörelsemönster, tekniken kallas motion capture. Genom att göra antaganden om att kroppens olika delar faktiskt sitter ihop har hon ocksÄ skapat en struktur och förenklat berÀkningarna sÄ att det Àr möjligt att analysera signalerna frÄn alla sensorerna samtidigt.I en av avhandlingens totalt sju vetenskapliga artiklar eller konferensbidrag har hon Àven kombinerat tröghetssensorerna med magnetometrar, sensorer som kÀnner av magnetfÀlt. MagnetfÀlten i en byggnad Àr relativt konstanta och har man vÀl en gÄng mÀtt upp dem Àr det förhÄllandevis lÀtt att orientera sig efter dem, exempelvis för en stÀdrobot eller för en rökdykare i en kritisk situation.
â MagnetfĂ€lten finns dĂ€r och det behövs inga extra installationer, pĂ„pekar Manon Kok.
Men mest spÀnnande Àr kanske ÀndÄ möjligheten att fÄnga rörelser, som den största delen av hennes avhandling handlar om.
â Tekniken finns i dag för professionella Ă€ndamĂ„l och mĂ„nga har den hemma i spel eller VR-glasögon. Snart kanske vi alla kan animera teddybjörnar i vĂ„ra vardagsrum, sĂ€ger hon.
Manon Kok fortsÀtter nu sin forskarbana som post doc i Cambridge.
Avhandlingen:
, Manon Kok, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet 2017.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1054718
