ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Vid kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt och kärlkramp, är inflammation en viktig komponent.

– En betydande andel av patienterna som har haft hjärtinfarkt har kvar en låggradig, kronisk inflammation i kroppen trots att de får en bra behandling som innefattar både kärlingrepp, läkemedel och livsstilsprogram. Vi vet att kronisk inflammation är förknippad med sämre prognos, säger Lena Jonasson, professor vid institutionen för medicin och hälsa och överläkare i kardiologi, som har lett studien.

Forskning tyder på att det vi äter kan påverka inflammatoriska processer i kroppen. En grupp ämnen som kan vara intressanta är karotenoider, en stor familj av fettlösliga färgämnen från växtriket där betakaroten och lykopen hör till de mer kända. Flera tidigare studier har hittat ett omvänt samband mellan nivåer av karotenoider och markörer för inflammation. Det har väckt frågan om karotenoider i sig själva har anti-inflammatoriska effekter.

De flesta tidigare studierna om karotenoiders koppling till inflammation har gjorts på djur eller friska människor. Men immunceller hos personer som har en låggradig inflammation är mer lättretliga och kan reagera annorlunda än motsvarande celler från friska. Forskarna bakom den nya studien ville därför undersöka om karotenoider har anti-inflammatoriska effekter hos patienter med kranskärlssjukdom.

– Vår studie styrker att en särskild karotenoid, nämligen lutein, kan dämpa långvarig inflammation hos patienter med kranskärlssjukdom. Dessutom visar vi att lutein tas upp och lagras av immuncellerna i blodet, säger Rosanna Chung, postdoktor vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

Inflammation trots bra behandling 

Forskarna började med att mäta nivåerna av de sex vanligaste karotenoiderna i blod från totalt 193 patienter med kranskärlssjukdom. Samtidigt mättes graden av inflammation i blodet med hjälp av den inflammatoriska markören interleukin-6, IL-6. Av karotenoiderna var det endast lutein som uppvisade ett samband med IL-6. Ju högre luteinnivåer i plasman, desto lägre nivåer av IL-6.

– Patienterna hade bästa möjliga behandling för sin sjukdom enligt kliniska riktlinjer, ändå såg vi att många av dem hade en kvarvarande inflammation och samtidigt lägre nivåer av lutein, säger Lena Jonasson.

Forskarna gick därför vidare med att undersöka om lutein kunde påverka celler i blodet som är involverade i inflammatoriska processer. De samlade in immunceller i blod från patienter med kranskärlssjukdom. Det visade sig att cellernas inflammatoriska aktivitet minskade påtagligt när cellerna behandlades med lutein.

Forskarna vill nu fortsätta att undersöka om ökat intag av luteinrik mat har positiva effekter på immunförsvaret hos patienter med kranskärlssjukdom. Framför allt grönsaker med mörkgröna blad, som spenat, är rika på lutein.

Studien har finansierats med stöd av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet.

Artikeln:, Rosanna W.S. Chung, Per Leanderson, Anna K Lundberg, Lena Jonasson, Atherosclerosis, Vol. 262, 87-93, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.atherosclerosis.2017.05.008