ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Lokal organisering av välfärd

I kunskapsfältet Lokal organisering av välfärd är det organisatoriska frågor och välfärdsfrågor som står i fokus.

Om kunskapsfältet

Detta omfattar forskning om kunskaps- såväl som ekonomisk styrning, om organisering av välfärdssektorn och om förväntningarna på kommunsektorns insatser för att bemöta sociala utmaningar. Här uppmärksammas att Sveriges kommuner har olika förutsättningar inom dessa områden.

Utmaningar och resurser

Inom forskningsfältets organisatoriska perspektiv studeras kommunsektorn fokus på välfärdsområdet och hur kommuner möter olika utmaningar. Kommuners förutsättningar att arbeta för välfärd formas av både ekonomi, politik och demografi. Verksamheter inom områden som bildning och utbildning, socialtjänst, lokala arbetsmarknadsinsatser och äldreomsorg är exempel på områden där sådana förändringar får starkt genomslag.
Detta är frågor som får effekter för den kommunala organisationen idag och imorgon och ytterst för om kommunerna kan fungera som myndighet, välfärdsleverantör och intresseorganisation för medborgarna och samhällsaktör i relation med andra samhällsaktörer. Kommuner förväntas organisera styrningen av sina verksamheter i enlighet med demokratiska värden, god ekonomisk hushållning och i enlighet med aktuell lagstiftning. För de kommunala områdena är kraven höga vad gäller insyn, granskning, utvärdering och kvalitetssäkring.

I relation till staten

Styrningen av kommunernas verksamheter är komplex. En skärpt statlig tillsyn och styrning är en viktig del i detta. För välfärdsområdet ställs höga förväntningar på att kommunala verksamhetsområden ska rikta insatser för att stärka förebyggande arbete och prevention samt arbeta med metod-, verksamhets- och kunskapsutveckling. Staten påverkar även kommunernas verksamheter genom fördelning av finansiella resurser, både direkt och genom statsbidrag och utvecklingsmedel i olika former. Med denna utgångspunkt i hur styrning sker, studerar det här forskningsfältet frågor om hur policy skapas och implementeras i kommunsektorn och frågor om hur verksamheter hanteras inom den egna organisationen och i interaktion med andra samhällsaktörer. Ett speciellt fokus riktas mot styrning och organisering av verksamheter inom välfärdsområdet samt mot samverkan. Den här forskningen studerar hur samhället genom sin politiska styrning och sina offentliga verksamheter organiserar välfärdssektorn för att möta problem som människor hamnar i. Här ingår verksamheter inom skola, vård, omsorg, socialtjänst.

Skapa en god livsmiljö

Välfärd påverkas av många olika samhällsprocesser och strukturer. Frågor om inkludering och integration inom bildning och utbildningsområdet, i arbetslivet, på bostadsmarknaden och i samhällslivet generellt utgör aktuella samhällsutmaningar. Detta handlar om att skapa en god livsmiljö för den lokala befolkningen, inte minst barn och unga där kommuner har ett uttalat ansvar att skapa en god och trygg uppväxt och för äldre som förväntas leva och bo hemma allt längre. Kommunerna har ett brett engagemang inom sådana områden och är involverade i olika former av samverkan. Dessa kan vara med offentliga aktörer på statlig- regional- och kommunal nivå, mellan olika kommuner och med andra offentliga aktörer, civilsamhället och det privata näringslivet.

En ytterligare utmaning är medborgares och medarbetares upplevda trygghet och tillit till samhället och till kommunen. Detta motiverar att uppmärksamma frågan om samspel mellan medborgare, professioner och den kommunala organisationen.

Pågående forskningsprojekt

Administrativ kapacitet och spridning av välfärdsteknik

Trots dokumenterade kostnadsbesparingar och effektiviseringsvinster sprids vĂ€lfĂ€rdstekniker – sĂ€rskilt elektronisk nattövervakning i Ă€ldreomsorgen – lĂ„ngsamt. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt i kommuner som sannolikt har mest att vinna pĂ„ införandet av sĂ„dan teknik – smĂ„ och krympande landsbygdskommuner med stor andel Ă€ldre. Projektet syftar till att förklara varför sĂ„ Ă€r fallet och fokus ligger pĂ„ vilken roll administrativ kapacitet spelar i implementeringen.

Tidigare forskning visar att större kommuner tenderar att införa ny teknik snabbare, vilket ofta kopplas till större och mer specialiserade förvaltningar med högre kompetens. Projektet bygger vidare pÄ denna insikt. Det utvecklar ett mÄtt pÄ administrativ kapacitet baserat pÄ registerdata frÄn SCB med faktorer som utbildningsnivÄ, yrkeserfarenhet och organisationsstruktur. MÄlet Àr att förklara skillnader i teknikens spridning och anvÀndning, samt att undersöka om kommuner lÀr sig av varandra. Projektet Àr treÄrigt, engagerar forskare frÄn Institutet för nÀringslivsforskning, Stockholms universitet och Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2024–2026
Ansvarig forskare vid CKS: Gissur Ó Erlingsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Forte

Ett växande glapp? Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet

Forskningsprojektet fokuserar pÄ relationen mellan tvÄ av Sveriges viktigaste vÀlfÀrdssystem: det statliga sjukförsÀkringssystemet och det kommunala ekonomiska bistÄndet.

Det finns idag tydliga indikationer pĂ„ att det sker en övervĂ€ltring frĂ„n stat till kommun, dĂ€r sjuka mĂ€nniskor nekas sjukpenning och blir beroende av ekonomiskt bistĂ„nd. Projektet undersöker situationen för sjuka som söker ekonomiskt bistĂ„nd och vilka hinder de upplever i mötet med vĂ€lfĂ€rdssystemen, kvantitativa fakta om gruppen - bland annat hur stor andel av gruppen som fĂ„r ekonomiskt bistĂ„nd för att de aldrig har kvalificerat sig för att fĂ„ sjukpenning och hur stor andel som hamnar hos socialtjĂ€nsten efter avslags - liksom hur  den kommunala socialtjĂ€nsten arbetar och vilka utmaningar den möter. 

Tidsperiod: 2025-2029
Ansvarig forskare vid CKS: Maria Persdotter, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Forte

Idrott som en lösning på sociala problem

Forskningsprojektet handlar om hur idrott framstÀlls som ett sÀtt att möta olika slags sociala problem och möjliggöra inkludering för barn och ungdomar i samhÀllet. I det avseendet handlar det om att dels skapa kunskap om hur barn och unga ska formas till aktiva och demokratiskt deltagande samhÀllsmedborgare, samt dels om hur de organisatoriska förutsÀttningar, med fokus pÄ samverkan mellan kommuner och aktörer i civilsamhÀllet, som möjliggör detta kan se ut och organiseras.

Forskare: David Ekholm arbetar i projektet tillsammans med forskare pÄ avdelningen för socialt arbete pÄ LiU.

Kommunal kultur- och fritidspolitik i gränslandet till socialt arbete

Forskningsprojektet handlar om hur kommunal kultur- och fritidspolitik integreras i lokal socialpolitik, och hur detta skapar nya former för socialt arbete. Det innebär ett särskilt intresse för hur olika välfärdsområden och insatser överskrider traditionella gränsdragningar. Hur särskilda insatser organiseras lokalt skapar omförhandlingar av gränser mellan olika politikområden på lokal nivå.

Forskare: David Ekholm och Sofia Lindström Sol (Högskolan i Borås).

Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter

Under de senaste Ă„ren har det kommit rapporter om att vissa kommuner förmĂ„r invĂ„nare i behov av bostad och sociala insatser att flytta till andra kommuner – ofta perifera sĂ„dana. Företeelsen har kommit att kallas ”social dumpning” och Ă€r mycket omdiskuterad. ÄndĂ„ saknas forskning som belyser och problematiserar frĂ„gan.

Syftet med det hÀr projektet Àr dÀrför att med en utforskande ansats undersöka: (1) om sociala dumpningspraktiker (SDPer) förekommer, i vilken utstrÀckning och var; (2) vilka de bakomliggande strukturella och politiska mekanismerna i sÄ fall Àr; (3) hur SDPer i praktiken gÄr till i sÀndande och mottagande kommuner samt (4) vilka sociala konsekvenser SDPer fÄr i mottagande kommuner och för dem som blir föremÄl för sÄdana praktiker. DÀrtill frÄgar vi oss hur social dumpning kan begreppsliggöras.

Tidsperiod: 2025-2027
Forskare:
Maria Persdotter (projektledare), Gissur Ó Erlingsson och Anna Kallos, samtliga vid Centrum för kommunstrategiska studier, samt Emanuel Wittberg, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet.
Finansiering:
Forte

Sätt Östergötland i rörelse

Forskningsprojektet handlar om hur social- och folkhÀlsopolitiskt arbete med politiska ambitioner om förbÀttrad hÀlsa, ökad jÀmlikhet samt ökad rörelse tar form i samverkan mellan region, kommuner, staten och aktörer i civilsamhÀllet. SÀrskilt fokus riktas mot den styrning som utformas nÀr begrÀnsade resurser möter höga ambitioner.

Forskare: David Ekholm arbetar i projektet i samarbete med Region Östergötland.

Nyligen avslutade forskningsprojekt

Aktivitetsmätningar med hjälp av kameror och AI i idrottshallar

I idrottsföreningar och -förbund i Sverige anser att det finns en brist på idrottsanläggningar och menar att de inte får halltider i den utsträckning som de önskar och behöver. Det finns en brist på kunskap om hur det faktiskt ser ut i praktiken – om det finns en hallbrist och hur denna upplevda brist ska förstås.

Aktivitetsmätning i idrottshallar kan ge kunskap om hur det faktiska nyttjandet av idrottshallar ser ut över tid samt hur det ser ut i förhållande till bokningsläget. Denna nya teknik gör det möjligt att med hjälp av kameror och AI automatisera analyserna av nyttjandet av idrottsanläggningar utan att individerna kan identifieras. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka nyttjandet av idrottshallar samt vilka möjligheter och utmaningar aktivitetsmätningar som digital teknologi för med sig för kommunens arbetssätt och beslutsfattande. Projektet bedrivs med forskare från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet. 

Tidsperiod: 2024-2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrtum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Centrum för idrottsforskning, 2024–2025, 500 tkr

DoPP: Design och policy i praktiken

En del i arbetet med ny socialtjÀnstlag (beslutad under 2025) handlar om regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, SKR, dÀr SKR driver omstÀllningsarbete i kommunerna. Det hÀr projektet följer omstÀllningsarbetet med fokus pÄ designanvÀndning i kommunala lÀrprocesser och utvecklingsarbete. Projektet leds av Stefan Holmlid, Institutionen för datavetenskap, IDA, vid Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Vinnova

Idrott för integration: Styrning som demokratisk fostran och som organisatorisk samverkan 

De senaste Ärens socialpolitiska debatt har i ökande grad kretsat kring integration och social exkludering. Ofta betonas nya innovativa sÀtt att möta utmaningarna och hÀr har idrott lyfts fram som ett verktyg för integration och en mÀngd sÄdana verksamheter startas.

Med utgĂ„ngspunkt i hur idrott framstĂ€lls som en metod för inkludering för barn och ungdomar i samhĂ€llet, syftar forskningsprojektet till att skapa kunskap om bildandet av aktiva och demokratiskt deltagande (inkluderade) samhĂ€llsmedborgare samt om de organisatoriska förutsĂ€ttningar som möjliggör denna typ av integrationsarbete. SĂ€rskilt lĂ€ggs fokus vid hur grĂ€nsöverskridande samverkan mellan offentliga (framför allt kommunala) och civilsamhĂ€lleliga aktörer arrangeras. Under 2025 bedrivs en avgrĂ€nsad studie av regeringens och Riksidrottsförbundets satsning “Idrottsklivet” med fokus pĂ„ idrott som ett verktyg för att förebygga brott i omrĂ„den som definieras som utsatta av Polismyndigheten.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet, 2025, 800 tkr

Mentorskap för unga i Motala kommun

Mot bakgrund av hur barn och ungas utsatthet och kriminalitet allt mer blivit en fråga för brottspreventivt arbete på kommunal nivå utformas i dag olika sätt att arbeta för att hindra brottslighet bland unga. Mentorskap för unga i Motala kommun är ett exempel på lokalt brottsförebyggande arbete.

Syftet med den här studien är att skapa förståelse för arbetssätt och möjligheter. Undersökningen genomförs både kvantitativt och kvalitativt, genom analys av enkätmaterial utformat av Motala kommun, och genom analys av intervjuer och fokusgrupper med deltagande unga, deras vårdnadshavare samt tjänstepersoner och mentorer i projektet. Projektet bedrivs i samverkan med Forskning och utveckling (FoU) Östergötland.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm och Sofia Nordmark, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Brå 

Forskare

Forskningsnyheter om lokal organisering av välfärd