Forskningsintressen
Mitt forskningsintresse kretsar kring medborgarskapandets problematik, hur det gÄr till nÀr mÀnniskor blir del av samhÀllsgemenskapen. Mer specifikt Àr jag intresserad av att pÄ olika vis undersöka hur medborgarskapande konkret gÄr till i en samtid prÀglad av vÀlfÀrdspolitiska omvandlingar och internationell migration.
Jag disputerade 2005 vid Tema etnicitet, Linköpings universitet, med avhandlingen Reserverad demokrati, som handlade om makt och inflytande i urbana periferier runtom i Sverige. Sedan dess har jag i min forskning bland annat intresserat mig för den segregerade stadens kontext och pÄ vilket sÀtt ojÀmlika uppvÀxtvillkor i olika delar av stÀderna formar livet för de mÀnniskor som lever dÀr.
En Ă„terkommande frĂ„ga som jag Ă€gnat mig Ă„t Ă€r glappen mellan formella rĂ€ttigheter och substantiella levnadsvillkor: hur de har uppstĂ„tt, vilka konsekvenser de skapar och hur de hanteras â av bĂ„de mĂ€nniskor och organisationer i samhĂ€llet. UtgĂ„ngspunkten för flera av de studier jag Ă€gnat mig Ă„t har varit utsatta gruppers erfarenheter av att leva under ojĂ€mlika villkor och ansprĂ„k pĂ„ att vara del av gemenskapen â inte minst unga med utlĂ€ndsk bakgrund, boende i stadens periferier.
I min tidigare forskning har jag Ă€gnat mig Ă„t att nĂ€rmare undersöka ojĂ€mlikhetens mekanismer och effekter i en rad empiriska sammanhang â dĂ€ribland offentlig politik, utbildning och den ideella sektorn, och inte sĂ€llan de olika former av samverkan som Ă€ger rum mellan dessa olika sammanhang. Ett genomgĂ„ende forskningsintresse Ă€r de olika socialpedagogiska insatser som görs runtom i samhĂ€llet för att forma eller om man sĂ„ vill fostra mĂ€nniskor enligt bestĂ€mda normer och ideal.
Den forskning som jag Ă€gnar mig Ă„t Ă€r tvĂ€rvetenskapligt orienterad, grundad i maktkritiska ansatser, inte sĂ€llan med inspiration frĂ„n diskursanalys och ideologikritik. Med hjĂ€lp av dessa ansatser Ă€r ambitionen att problematisera â att kasta ljus pĂ„ rĂ„dande medborgerliga ideal, sĂ„som âaktivt medborgarskapâ, âanstĂ€llningsbarhetâ eller âsvenska vĂ€rdenâ. Detta genom att Ă„skĂ„dliggöra vad sĂ„dana ideal skapas i relation till â den passiva och icke ansvarstagande medborgaren, frĂ€mlingen.
Ett sĂ€tt att synliggöra rĂ„dande ideal Ă€r att sĂ€tta dem i kontrast â det vill sĂ€ga genom att se till synes vitt skilda företeelser, olika domĂ€ner, praktiker, tidsepoker i ljuset av varandra. Just dĂ€rför uppskattar jag ocksĂ„ tvĂ€ra forskningssamarbeten, eftersom det skapar breda anlĂ€ggningsytor och möjligheter att kontrastera, eftersom olika metoder, material och teorier tillĂ„ts befrukta varandra.
Mina pÄgÄende forskningsprojekt
Bland de forskningsprojekt som jag för nÀrvarande arbetar med riktas intresset mot olika insatser riktade till unga i stadens periferier samt utbildningsinsatser riktade till nyanlÀnda migranter, unga sÄvÀl som vuxna.
I flera pÄgÄende projekt undersöks olika insatser för att möta ojÀmlikhetens effekter för unga i den segregerade staden, dÀr idrott anvÀnds som redskap för sociala ÀndamÄl. HÀr undersöker vi hur olika insatser som anvÀnder sig av idrott organiseras, genomförs och hur de tillskrivs mening av de som deltar, men ocksÄ av de olika aktörer som Àr med att initiera, arrangera och leda dem. Resultat av denna forskning har bland annat presenterats i antologin Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojÀmlikhetens problem i en segregerad stad (2021, Studentlitteratur) och boken (2022, Linköping University Electronic Press).
SammanstÀllning av forskningsresultat om idrott som redskap för sociala ÀndamÄl finns ocksÄ presenterade i tvÄ rapporter utgivna av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhÀllesfrÄgor: (2020) respektive (2022).
Forskningsprogrammet Migration, lÀrande och social inkludering
Ett flertal andra projekt pÄgÄr inom ramen för forskningsprogrammet Migration, lÀrande och social inkludering.
Programmet inriktar sig mot nyanlÀnda migranter och villkoren för att de ska bli del av samhÀllets gemenskap. SÀrskilt intresse riktas mot olika utbildningssammanhang: gymnasiet, folkhögskola, studieförbund och sfi. Denna forskning har en longitudinell design dÀr ett stort antal nyanlÀnda i dessa olika utbildningssammanhang intervjuas i flera etapper. UtifrÄn dessa intervjuer vill vi skapa kunskap om vad som hÀnder med de nyanlÀnda, var de tar vÀgen, och hur deras planer inför framtiden förÀndras.
Resultat frÄn forskning som bedrivits inom programmet har presenterats i ett flertal artiklar, kapitel och rapporter, dÀribland antologierna (2021, Studentlitteratur) och (2024, Studentlitteratur).
Utforskande skrivprojekt
Vid sidan av mitt mer konventionellt vetenskapliga skrivande hÄller jag sedan en tid pÄ att i olika projekt utforska andra format och former av skrivande
Brandtal
Ett av dessa projekt Àr antologin antologin (Atlas, 2023), som Susanna Alakoski lett och som jag varit med att redigera. Antologin Àr en samling av ett fyrtiotal brandtal om nÄgra av vÄr tids mest akuta samhÀllsutmaningar: Jorden som omvandlas till soptipp, samhÀllet som antar skepnaden av marknad, rasismen som normaliseras, kriminaliteten som breder ut sig och möts med repressiva insatser pÄ bekostnad av förebyggande, barns och ungas rÀtt till en ljus framtid, Àldres, kulturens och skapandets livs- och motstÄndskraft. I brandtalen tar drömmar om en annan vÀrld form, uttryckta i en bred spÀnnvidd mellan tilltal av olika slag: det lÄgmÀlda, sansade, poetiska, ursinniga. Mitt brandtal Àr en lovsÄng till den tvÀra vetenskapen.
Bidragen Àr skrivna av Ortens unga, uppburna journalister, namnkunniga författare, professorer, aktivister, barnmorskor, socionomer, diakoner. Allas röster precis lika viktiga, var för sig. Men viktigast av allt: den kanon som bildas nÀr de möts. DÀr drömmen blir polyfon, brandtalet plural.
HĂ„rdare kan ingen vara
Ett annat projekt Ă€r (Verbal, 2023), som Ă€r nĂ„got sĂ„ besynnerligt som ett blandband i bokform. DĂ€r elva av hĂ„rdrockens bĂ€sta lĂ„tar guidar oss genom de Ă„rtionden dĂ„ en ny musikgenre tog form, muterade, spreds som en löpeld över vĂ€rlden. HĂ„rdare kan ingen vara Ă€r berĂ€ttelsen om hur den hĂ„rda rocken ruskade om allt i sin vĂ€g, bröt mot konventioner, stĂ€mplades som farlig â och förĂ€ndrade liv.
I ett samtal tillsammans med min gamla hÄrdrockskompis frÄn gymnasiet, Mathias Henrysson, varvas personliga minnen med historiska exposéer, dÀr hÄrdrockens rottrÄdar spÄras bakÄt i tiden och vidare in i vÄra dagar. Vad var det egentligen som skapade hÄrdrockens mystik och gav den en sÄ central plats i sÄ mÄnga mÀnniskors liv?
Resultatet Àr en berÀttelse som inte bara handlar om hÄrdrocken och dess inbitna fans, utan ocksÄ om samhÀllet igÄr, idag och imorgon.
¶Ù°ùöłŸŽÚČčČú°ùŸ±°ì±đČÔ
Ett annat av dessa projektet Àr (2026, Carlssons), som baseras pÄ dagboksanteckningar skrivna tvÄ mÄnader kring valet 2022. I anteckningarna beskriver jag mitt arbete som professor inom samhÀllsvetenskap, mer specifikt socialt arbete, hur kunskapsproduktionen formas av pÄgÄende skeenden som stÀllts pÄ sin spets i samband med valet: dels en tilltagande marknadsorientering inom olika vÀlfÀrdsomrÄden, dels en alltmer normaliserad rasism.
En stor del av rÄmaterialet för anteckningarna Àr pÄgÄende och tidigare genomförd forskning, inom tre huvudsakliga omrÄden: ungas uppvÀxtvillkor i en delad stad och framvÀxten av olika former av förebyggande socialt arbete i frivillig regi, i form av engagemang frÄn idrottsföreningar, kyrkor och studieförbund; nyanlÀnda migranters etablering, framför allt med inriktning mot utbildning och arbete; marknadsreformer inom olika vÀlfÀrdsomrÄden, frÀmst utbildning och socialt arbete.
Anteckningarna ligger till grund för en skildring av ett samtida Sverige i förÀndring, med sÀrskilt fokus riktat mot de forskningsomrÄden jag Àgnat mig Ät sedan sent nittiotal, hur dessa förÀndringar pÄverkar arbetet i akademin och kunskapsproduktionen. Boken Àr samtidigt tÀnkt att beskriva min personliga klassresa in i akademin, hur det kom sig att jag, med en uppvÀxt i en slÀkt dÀr ingen tidigare lÀst pÄ universitet, lÀste vidare och sedan dess stannat kvar inom akademin.
Anteckningarna dokumenterar, dag för dag, pÄgÄende politiska skeenden, inte minst hur debatten i samband med valet kom att urholka vÀrden som solidaritet och mÀnniskors lika vÀrde, genom ett starkt fokus pÄ hÄrdare tag, strÀngare straff, krav pÄ anpassning, riktade mot samhÀllets utsatta, i synnerhet migranter. En Äterkommande tematik som fördjupas i anteckningarna Àr den roll som det sociala arbetet fick i den politiska debatten, med stark betoning av skyldigheter och kontroll pÄ bekostnad av mÀnskliga rÀttigheter, hjÀlp och stöd.
Ur min synvinkel som professor dokumenterar anteckningarna en universitetsvardag i formella beslutsrum och informella möten, i form av studiebesök, deltagande i konferenser, presentationer pÄ forskningsseminarier, fÀltarbete, undervisning, arbete med att söka forskningsmedel. HÀr dokumenteras en kunskapsproduktion som alltmer formas av konkurrens, publicering som rÀknas mest, status och avundsjuka. Samtidigt pÄvisas en nyfikenhet och vilja att utmana samhÀlleliga villkor, rÄdande normer och konventioner som fortfarande prÀglar forskning inom samhÀllsvetenskap och socialt arbete.
Med grund i iakttagelser frÄn egen forskning vill jag med boken beskriva vardagen pÄ en arbetsplats och ett arbete som sÀllan uppmÀrksammas, bidra med fördjupad förstÄelse för den vetenskapliga kunskapsproduktionens utmaningar, och dÀrifrÄn öppna upp för ett sökande efter kunskap som utmanar och kan bidra till förÀndring. Men framför allt vill jag utifrÄn denna utkikspunkt frÄn vetenskapens verkstadsgolv bÄde skildra och utmana en alltjÀmt pÄgÄende omvandling av Sverige och det svenska samhÀllet, som pÄ bred front urholkar vÀrden som rÀttvisa, solidaritet och mÀnniskors lika vÀrde. Genom ett personligt tilltal vill jag med boken samtidigt lyfta och bearbeta nÄgra av de frÄgor som följt mig i spÄren av min akademiska klassresa: Hur hamnade jag hÀr? Vad har jag hÀr att göra? Hur hÀnger mitt val av forskningsintresse samman med min biografi och mina personliga drivkrafter?
NÄgra utdrag ur anteckningarna finns samlade i den populÀrvetenskapliga essÀn , publicerad i webtidningen Antroperspektiv.
Roadtrip genom Tidö-Sverige
Ett pÄgÄende skrivprojekt Äterger en resa runtom Tidö-Sverige under Ären 2022-25, med stopp pÄ ett antal platser, frÄn Kiruna i norr till Malmö i söder, Tjörn i vÀst till LuleÄ i öst. LÀngs vÀgen har jag trÀffat ett stort antal mÀnniskor med olika bakgrunder, Äldrar, intressen och yrken, samtalat med dem om platserna vi befinner oss pÄ, landet de Àr del av. NÄgra Àr verksamma inom akademin, frÄn professorer till doktorander, pÄ bibliotek, andra inom socialtjÀnsten eller folkbildningens organisationer. Ett par Àr lokalpolitiker. Medlemmar i fackföreningar. NÄgra Àr musiker, inom olika genrer. En Àr tidigare partiledare och minister. NÄgra Àr föreningsaktiva, författare. En Àr arkitekt. Flertalet har flyttat till landet frÄn olika delar av vÀrlden, med ambitioner att göra Sverige till sitt nya hemland, men har efter upprepade försök tvingats inse att landet de Àlskar inte tycks besvara deras kÀrlek. Det Àr samtalen med alla dessa mÀnniskor i relation till platserna de befinner sig pÄ som Àr motorn som driver berÀttelsen framÄt.
Med boken vill jag undersöka en problematik av stor socialpolitisk relevans, ojÀmlikheternas sociala landskap i dagens Sverige. En tid prÀglad av en omtumlande politisk omvandling dÀr rÀttigheter urholkas, villkoras, klyftorna mellan platser och grupper utökas, med tilltagande konflikter i spÄren. Förloppen pÄbörjades inte 2022, med avtalet som slöts pÄ Tidö slott, men de Àr synliga i en tid som Àr nu, Tidö-Sverige.
En lĂ€ngre version av en av etapperna har publicerats som en essĂ€, ââ, i Tidskriften Socialpolitik.
