糖心网页版

Teknik鈥� en nyckel till rymden

Rymden är ett område som inspirerar och motiverar många elever. Genom att jobba med rymdprojekt i skolan får elever möjlighet att arbeta med verklighetsnära tekniska problem.

Vad händer på Verket?

Det händer mycket i skolsverige och det kommer troligen fortsätta så. Det talas om de största reformerna för skolan på många år, kanske de allra största genom tiderna även om det alltid är vanskligt att jämföra.

Forskarskola i vuxnas lärande

Forskarskolan syftar till att stärka dagens svaga forskningsanknytning vid våra lärarutbildningar vad gäller forskning och kunskap om vuxnas lärande.

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD)

FontD är ett nätverkssamarbete mellan 11 lärosäten (2020) med Linköpings universitet som värduniversitet. I FontD ingår de lokala didaktiska forskningsmiljöerna vid de medverkande universiteten och högskolorna.

Utomhusteknik 鈥� en guidebok

Här hittar du en guidebok som kan beskrivas som en fullspäckad faktatext med information och detaljer om tekniska lösningar i sam­hället för alla grundskolans stadier.

Förbättringsåtgärder i en park 鈥� en uppgift om teknikutvecklingsarbetets inledande faser

CETIS har tagit fram en lärarhandledning med bedömningsstöd för en uppgift i Teknik i årskurs 7. Eleverna fördjupar sig i de inledande faserna av teknikutvecklingsarbetet och tar fram ett bedömningsunderlag baserat på idégenereringen.

TellUs 鈥� den talande planeten

Vi utforskar användningsområden för en visualiseringsglob som kombinerar interaktiva visualiseringar och artificiell intelligens.

Teknikinnehåll i Globala målen för åk 7-9 och gymnasiet

En förutsättning för att kunna arbeta med hållbar utveckling är att ha teknikkunskaper. Det här materialet är strukturerat kring de 17 Globala målen för hållbar utveckling och ger exempel på teknikinnehåll, frågor att ställa och vidare läsning.

För gymnasieskolan

Gymnasiets teknikprogram ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling.

Teknikområden för förskolan - några erfarenheter

På förskolan Gräshoppan har inspirationsmaterialet Teknikområden för förskolan sin givna plats. Efter ett planeringsmöte hur det pedagogiska arbetet kunde utvecklas bestämde man sig för att pröva tre olika områden i materialet. Läs hur det gick.

Statens försöksskola i Linköping, 1958-1968

När den 9-åriga grundskolan skulle införas i Sverige så förbereddes skolreformen genom en mängd 鈥漟örsök鈥� i skolor runtom i Sverige. Tornhagsskolan i Linköping valdes ut särskilt och blev 鈥漇tatens försöksskola i Linköping鈥�.

Forskarskola för folkhögskolans lärare

Forskarskolan för folkhögskolan lärare startade 2021. Den bygger på ett samarbete mellan Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Jönköping University.

Människa och AI i interaktion

Den snabba utvecklingen av AI gör att kunskap behövs om hur språk förändras när vi interagerar med AI-verktyg. Den här explorativa workshopen utvecklar metoder för att förstå interaktionen mellan människa och AI i utbildningssammanhang.

Ojämlikhetens vägar: Segregation över livscykeln inom flera domäner

Segregation i bostadsområden, skolor och på arbetsplatser påverkar människors livschanser. Projektet undersöker hur olika former av segregation samverkar över livsloppet och mellan generationer och hur de bidrar till social ojämlikhet.

HBTQI+ ungdomars levda erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan

Forskningsprojekt undersöker HBTQI+ ungdomars erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan och kan bidra med viktig kunskap som kan främja välbefinnande och hur skolor kan förebygga homofobisk mobbning.

Unga framtider barnets årtionde mellan välfärd och kris

Ett nätverk undersöker hur idéer om tid, framtid och ungdom formades mellan 1975 och 1995 鈥� en period präglad av välfärdsomvandling, krisdiskurser och nya ungdomskulturer.

Visualisering av stora datamängder i grundskolan

I det här projektet är ambitionen att skapa kunskap om elevers visuella 鈥漧äsförmåga鈥� (visual literacy) vilket kan skapa olika utgångspunkter, eller modeller, för 鈥漦ollektivt tänkande och lärande鈥�.

Lust att läsa - ett designprojekt om elevers samspel med sociala robotar

En explorativ studie som undersöker på vilka sätt artificiell intelligens (AI) kan bidra till elevers läsning. I projektet granskas hur centrala läsaktiviteter och lässituationer kan designas för samspel mellan en social robot och elever i årskurs 4.

Pedagogiska arbetsformer - decentraliserad utbildning

Visual analytics, visual storytelling och lärande

För att bidra till den beskrivna situationen utvecklas nya forskningsfält som syftar till att utveckla verktyg som skapar möjlighet att analysera stora datamängder i anslutning till visuellt berättande.

Forskningsgruppen för skolmobbningsforskning

Fysiskt våld, verbala kränkningar, social utfrysning, ryktesspridning och näthat. Mobbning kan förekomma i många olika former i dagens skola. Vilka bakomliggande faktorer påverkar barns olika beteenden i mobbningssituationer?

LiU i ledningen för utveckling av lärarutbildningar i Europa

LiU tar en ledande roll i arbetet med att utveckla Europas lärarutbildningar och pedagogisk innovation. Med fokus på internationellt samarbete och AI:s roll i utbildning stärker LiU sina insatser för framtidens lärarstudenter och undervisning.

Att motverka spridningen av cigaretter och alternativa nikotinprodukter i sociala nätverk

Projektet ska undersöka hur olika nikotinprodukter sprids genom sociala nätverk och hur dessa påverkar ungdomars användning, både online och offline.

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Forskarskola i ämnesdidaktik

Forskarskolan skapar en bärkraftig och innovativ forskningsöverbyggnad till lärarutbildningarna där forskarutbildningsmiljöer samverkar kring ämnesdidaktik från olika ämnesområden.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Seminarieserie - Motivation för lärande

Motivation har stor betydelse för hur väl elever lyckas med sina studier. Målet är att du som lärare ska få en ökad kunskap och verktyg för att kunna öka elevers motivation och således skapa förutsättningar för elever att nå bättre resultat.

Kamratpåverkan eller diskriminering? Att förstå mekanismerna bakom etniska skillnader i skolprestationer.

Detta projekt utforskar skolprestationsklyftor mellan elever med olika etnisk bakgrund. Genom att analysera data från europeiska ungdomar och svenska register, strävar vi efter att öka medvetenheten om partiskhet i utbildningssystemet.

Fritidshemmen effektiviserar barnens fritid

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen. Istället präglas det av nyttotänkande, där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från LiU.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Livsfrågornas didaktik - Att arbeta med frågor om döden i förskolans praktik

Syftet med det här projektet är att i samarbete med förskollärare öka den didaktiska och begreppsspecifika kunskapen om barns frågor om döden i förskolans vardagliga verksamhet.

"Mellanklass kan man kalla det"

Projektet berör övergångar i skolans tidiga år och hur dessa görs och förstås samt hur barn och vuxna skapar mening i samband med övergångar. I relation till övergångar synliggörs ålder, åldrande samt normer kring detta i skolkontexten.

LiU först i Sverige med ny dubbelexamen för ämneslärare

Nu kan blivande ämneslärare inom gymnasieinriktningen spetsa sin utbildning med en masterexamen i pedagogiskt arbete. Satsningen på att även kunna ta ut sådan master inom sin lärarutbildning är den första i sitt slag i landet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Designprojektet Lust att Läsa får 1,8 miljoner kronor

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en läsrobot.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Nu medverkar Marcus Samuelsson i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet.

38,5 miljoner till forskarskola om vuxnas lärande

Vetenskapsrådet beviljar LiU universitet 38,5miljoner kronor till en forskarskola om vuxnas lärande. Tillsammans med en tidigare satsning innebär det att 21 doktorander de närmaste åren kommer att bedriva forskning om komvux och folkhögskolor.

Så skapar elever mening av fiktion i litteratur och film

Att läsa skönlitteratur har länge varit en självklar del av svenskundervisningen, filmens roll har däremot varit oklar. Hur skapar elever mening av fiktion i de två medierna? Det har Simon Wessbo studerat i sin doktorsavhandling.

Smack! Bom! Poff! Så kan serier användas i skolan

Många barn läser serier, ändå används de knappast alls i undervisningen. Forskaren Lars Wallner har skrivit en lärobok om serier och hur de kan användas i skolans olika ämnen.

Hur undervisar man vuxna elever?

Eleverna på komvux är fler än i gymnasieskolan. Ändå saknar många lärare utbildning för att undervisa vuxna. Det vill forskare vid LiU ändra på och har därför skrivit en bok om utbildning av vuxna.

26,5 miljoner till LiU från Forte

Från förlossningsskador och tonårsflickors psykiska hälsa till beslutsfattande inom vården och barns utveckling i en digital skolvärd. Det är några av projekten som nu beviljas medel.

Svårt att upptäcka ensamma barn på fritids

Barn som lider av ensamhet på fritids försöker ofta dölja det, för att de skäms. Två LiU-forskare som har forskat om utanförskap på fritidshem föreläser för personal om hur man kan upptäcka när barn inte får vara med att leka.

Vad säger forskningen om skolans problem?

Skolan och dess problem är ständigt under debatt. Alla har gått i skolan och har således en åsikt. Men vad säger forskningen? Två forskare vid LiU är redaktörer för en bok som utifrån forskning diskuterar aktuella frågeställningar i skolan.

Fin skola inte botemedel mot segregation

Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts. En ny studie visar dock hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet.

LiU:s läxhjälp lyfter betygen

Bättre resultat i de flesta ämnen. Fler som väljer högskoleförberedande program. Och dessutom högre närvaro i skolan. En utvärdering visar att läxhjälpsprojektet Lumink ger tydliga - och goda - resultat.

39 miljoner kronor till forskarskola

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik fick i hård konkurrens 39 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Segregation och ojämlikhet resultat av marknadsutsatt skola

I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Flickor lika intresserade av naturvetenskap som pojkar

Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.

Dåliga kunskaper i matte ger sämre jobbchanser

Den nya matematikundervisningen som skulle ge elever på yrkesinriktade program kunskaper som förberedde dem för arbetslivet, har i många fall inte lyckats.