Projektet analyserade de sociotekniska, policy-relaterade och miljömÀssiga möjligheter och hinder för att minska vÀxthusgasutslÀppen inom flygsektorn, med fokus pÄ hÄllbara flygbrÀnslen (SAF) sÄsom avancerade biobrÀnslen och elektrobrÀnslen, elflyg samt grön vÀtgas. Projektet hade ett tvÀrvetenskapligt angreppssÀtt med rötter i industriell ekonomi och organisation, statsvetenskap och livscykelanalys (LCA). Tre doktorander frÄn KTH och LiU disputerade i september, oktober och december 2025 inom Energimyndighetens forskarskola Energisystem (FoES). Metoderna som anvÀndes inkluderade expertintervjuer, fokusgruppsdiskussioner, policyanalys, dataanalys och LCA.
SETA-projektet identifierade möjligheter att minska flygets utslÀpp genom uppskalning av SAF, elflyg och grön vÀtgas, men implementeringen hÀmmas av tekniska, infrastrukturella, ekonomiska, sociala, politiska och miljömÀssiga barriÀrer.
Studien visar att SAF redan anvÀnds som ett drop-in-brÀnsle pÄ mÄnga svenska och internationella flygplatser, med ökande investeringar och off-take-avtal. Stark europeisk politik sÄsom ReFuelEU Aviation, Fit for 55 och EU:s utslÀppshandelssystem (ETS), tillsammans med det internationella kompensationssystemet CORSIA, skapar lÄngsiktiga ramverk för att skala upp SAF, Àven om produktionen fortfarande Àr begrÀnsad och kostnaderna höga. Att övervinna dessa hinder krÀver riktade investeringar, riskdelning och stödjande policys.
SmÄ elektriska tvÄsitsiga flygplan anvÀnds redan i Sverige, och hybridelektriska flygplan för regionala rutter kan komma i kommersiell drift om nÄgra Är, efter certifiering av nya flygplanstyper, förbÀttringar i batteriteknik och utbyggd laddinfrastruktur. Elflyg kan stÀrka den regionala tillgÀngligheten, inklusive till ö-destinationer.
VĂ€tgasbaserat flyg möter förseningar och stora utmaningar inom flygplansdesign, storskalig vĂ€tgasproduktion, transport och lagring, och krĂ€ver stora mĂ€ngder förnybar elektricitet. Ăven om SAF, eldrift och grön vĂ€tgas kan minska vĂ€xthusgasutslĂ€ppen, kan andra miljöpĂ„verkningar uppstĂ„, sĂ„som uttömning av mineraler.
I Sverige har sociala rörelser som âflygskamâ och âstaying on the groundâ fĂ„tt ökat genomslag, vilket bidragit till minskat flygande och ökad tĂ„gtrafik, och flyget har blivit politiskt polariserat.
Att övervinna dessa utmaningar krÀver stabila lÄngsiktiga policyramverk och förutsÀgbara finansiella instrument för att stödja omstÀllningen frÄn fossila brÀnslen till renare brÀnslen och tekniker. Sammanfattningsvis Àr hÄllbarhetsomstÀllningen inom svenskt flyg pÄ vÀg, men mer politiskt, ekonomiskt och socialt stöd behövs för att skala upp den bortom tekniska lösningar.