Under de senaste 40 Ă„ren har debatter om sexuellt vĂ„ld och trauma gjort avtryck i, sĂ„vĂ€l som tagit intryck av, fiktiva berĂ€ttelser om övergrepp. Men hur uppfattas dessa debatter och narrativ av personer som sjĂ€lva upplevt sexuellt vĂ„ld? Daniela Lillhannus avhandling âUnquiet afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction (1990â2018)â undersöker hur svenska och amerikanska romanförfattare tagit sig an denna frĂ„ga genom att förestĂ€lla sig en av vĂ„r kulturs mest mytologiserade figurer: den unga kvinnan eller flickan som mördats eller begĂ„tt sjĂ€lvmord efter att ha blivit utsatt för vĂ„ldtĂ€kt. Hur ser hon pĂ„ oss, och pĂ„ vĂ„ra mĂ„nga berĂ€ttelser om henne?
Genom lÀsningar av Carina Rydbergs Osalig ande (1990), Alice Sebolds The Lovely Bones (2002), Sara Stridsbergs KÀrlekens Antarktis (2018) och TE Carters I Stop Somewhere (2018) spÄrar studien hur spöken som berÀttare anvÀnts för att skildra en dynamik dÀr offret inte bara hemsöks av en traumatisk hÀndelse, utan ocksÄ försöker hemsöka en vÀrld som inte lÀngre ser eller hör henne. Genom ett tvÀrvetenskapligt grepp dÀr avhandlingen lÄter materialet gÄ i dialog med bÄde humanistisk traumaforskning och rÄdande uppfattningar inom psykotraumatologi, utforskas litteraturens möjligheter att gestalta trauma som ett tillstÄnd som inte bara prÀglas av hÀndelsen i sig, utan ocksÄ av tidigare berÀttelser, andras blickar, och en isolerad position utanför en mÀnsklig gemenskap. Denna presentation fokuserar frÀmst pÄ tvÄ av avhandlingens analyskapitel, som handlar om hur amerikanska tonÄrsflickor skildras i det undersökta materialet.
čóö°ù±đ±ôĂ€ČőČč°ù±đ: Daniela Lillhannus Ă€r doktor och forskare vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen Ă€r tvĂ€rvetenskaplig traumateori, feministiska perspektiv pĂ„ sexuellt vĂ„ld, och skönlitterĂ€ra skildringar av psykisk sjukdom.
Genom lÀsningar av Carina Rydbergs Osalig ande (1990), Alice Sebolds The Lovely Bones (2002), Sara Stridsbergs KÀrlekens Antarktis (2018) och TE Carters I Stop Somewhere (2018) spÄrar studien hur spöken som berÀttare anvÀnts för att skildra en dynamik dÀr offret inte bara hemsöks av en traumatisk hÀndelse, utan ocksÄ försöker hemsöka en vÀrld som inte lÀngre ser eller hör henne. Genom ett tvÀrvetenskapligt grepp dÀr avhandlingen lÄter materialet gÄ i dialog med bÄde humanistisk traumaforskning och rÄdande uppfattningar inom psykotraumatologi, utforskas litteraturens möjligheter att gestalta trauma som ett tillstÄnd som inte bara prÀglas av hÀndelsen i sig, utan ocksÄ av tidigare berÀttelser, andras blickar, och en isolerad position utanför en mÀnsklig gemenskap. Denna presentation fokuserar frÀmst pÄ tvÄ av avhandlingens analyskapitel, som handlar om hur amerikanska tonÄrsflickor skildras i det undersökta materialet.
čóö°ù±đ±ôĂ€ČőČč°ù±đ: Daniela Lillhannus Ă€r doktor och forskare vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen Ă€r tvĂ€rvetenskaplig traumateori, feministiska perspektiv pĂ„ sexuellt vĂ„ld, och skönlitterĂ€ra skildringar av psykisk sjukdom.