ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

En ansenlig mängd forskning visar att ett positivt skolklimat främjar en trygg, inkluderande och respektfull miljö som leder till ökad akademisk prestation, högre motivation och bättre välmående för eleverna. Att främja säkerheten i skolan genom ett positivt skolklimat kräver medvetna, ihållande och gemensamma insatser från skolpersonal generellt, elever och föräldrar. Vad som särskilt uppmärksammas i denna föreläsning är personalens professionella seende. Vad yrkesverksamma observerar, lägger märke till eller blir medvetna om i sin verksamhet inverkar nämligen på deras förmåga att främja ett positivt klimat.

Syftet med denna föreläsning är att belysa personalens professionella seende ur både yrkesverksamma och elevers perspektiv. Fallstudien bygger på omfattade individuella intervjuer med 26 skolpersonal och fokusgruppintervjuer med 133 elever (årskurs 4–9), som deltog i 29 blandade sessioner på 30–60 minuter, genomförda under 2023–2024. Den utvalda kommunen har ett långvarigt engagemang för systematiska insatser mot mobbning och kränkande behandling. Den totala mobbningsfrekvensen i kommunen ligger fortfarande under det nationella genomsnittet. Föreläsningen riktar sig till alla som intresserar sig för hur våld mot barn och unga i skolmiljöer kan förstås och motverkas.

¹óö°ù±ð±ôä²õ²¹°ù±ð: Silvia Edling disputerade Ã¥r 2009 vid Uppsala universitet och är idag professor och ämnesföreträdare i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar, bland annat om vad vÃ¥ld i olika former gör med människor i utbildning och undervisning och hur miljöer fria frÃ¥n vÃ¥ld kan stimuleras.

Ìý

Åsa Källström är professor i socialt arbete vid Örebro universitet och forskar om barns och ungas upplevelser av konflikter, kränkningar, våld, och övergrepp med huvudfokus på våld i familjen. Men också om vad utsatthet för försummelse och kriminalitet innebär för barn och om hur samhället kan tillgodose våldsutsattas behov av professionellt stöd.

I föreläsningen berättade Åsa om sin forskning om vad olika upplevelser och förståelser av våld och övergrepp innebär för barn och de olika utmaningar detta kan innebära för yrkespersoner som möter dessa barn.

Vanja Berggren är docent i Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och disputerat om kvinnlig könsstympning både före och efter immigration till Sverige.

I föreläsningen berättade Vanja om två publicerade studier, en kvalitativ och en kvantitativ på temat kvinnlig könsstympning. Enligt FN har 230 miljoner flickor och kvinnor i >30 länder har genomgått kvinnlig könsstympning (FGM). På grund av immigration är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för negativa konsekvenser av FGM. Studier har bland annat visat ökade risker i samband med förlossning för både kvinnor med FGM och deras barn. Det är också viktigt med forskning om de drabbades erfarenheter för att kunna ge bättre omvårdnad och för att förebygga och motverka att fler svenska flickor och kvinnor blir utsatta.

Webbinariet gav en fördjupad genomgång av hur den sociala barnavården påverkas när uppgifter om våld sammanfaller med pågående familjerättsliga processer. Under föreläsningen presenterades juridiska och teoretiska perspektiv samt internationell forskning om hur barnavården upplever och hanterar dessa komplexa ärenden.
Gabriella Alner Knutsson, doktorand i socialt arbete, redogjorde för sina och kollegors studier om den svenska utredande sociala barnavårdens arbete med våldsuppgifter vid vårdnads-, boende- och umgängestvister. Hon belyste centrala utmaningar och vilka konsekvenser det kan få när barnets situation behöver bedömas samtidigt som familjerättsliga frågor prövas.

Gabriella Alner Knutsson är socionom, har en masterexamen i socialt arbete och är doktorand vid Örebro universitet. I sitt avhandlingsarbete studerar hon hur den utredande sociala barnavården hanterar uppgifter om våld mot barn i nära relationer när barnets föräldrar befinner sig i en familjerättslig tvist.

Sara Planting-Bergloo är fil. dr. i naturvetenskapsämnena didaktik, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet och verksam gymnasielärare i kemi och biologi i Stockholms stad. Hennes avhandlingsarbete tog sig an sexualundervisning på högstadiet och gymnasiet. Nu senast har hon deltagit i ett forskningsprojekt om sexualundervisning i grundskolans yngre åldrar som genomförts tillsammans med skolpersonal i förskoleklass, åk 1-6 och i fritidshemmet.

Samverkan mellan olika myndigheter är avgörande för en god kvalitet i utredningar av misstänkt barnmisshandel. Sådan samverkan har formaliserats i till exempel Barnahusmodellen. Samtidigt som samverkande aktörer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsväsende har ett gemensamt mål om att åstadkomma barnvänliga utredningar med hög kvalitet, har de skilda roller, uppdrag och regelverk, vilket skapar potentiella svårigheter. Denna studie analyserar olika mindre tydliga hinder för samverkan genom att använda begrepp och teorier från medicinsk filosofi, medicinsk sociologi och professionsteori för att utveckla en modell som identifierar faktorer som påverkar samarbetet. Resultaten visar att problemen uppstår både på systemnivå, kopplat till yrkesroller, och på kunskapsnivå, där skillnader mellan medicinska och juridiska kunskapsstrukturer kan skapa onödiga svårigheter för samverkan.

Peter Wide är specialist i barn- och ungdomsmedicin och arbetar som överläkare vid Barnskyddsteam Region Östergötland och H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och ungdomssjukhus, Universitetssjukhuset i Linköping. Han har arbetat i mer än 15 år med barn som far illa på barnsjukhuset, vid Barnskyddsteamet och i Linköpings Barnahus. Styrelsemedlem och tidigare ordförande i Svenska Barnläkarföreningens delförening Barn som far illa. Är disputerad och affilierad forskare vid Barnafrid.

Sverre Wide är lektor och docent i sociologi vid Högskolan Dalarna. Han forskar särskilt om kunskapssociologi och vetenskapsteori och har nyligen fått anslag för att studera implementeringen av den nya socialtjänstlagen.