- Det Àr vÀldigt glÀdjande och motiverande! Jag drivs av att komma nÀrmare en lösning och att kunna stÀlla nya frÄgor. Det Àr viktigt att forskningen Àr meningsfull och att fynden pÄ sikt kan bidra till att bygga vidare pÄ den grundlÀggande kunskapen om jonkanalers funktion vid hÀlsa och sjukdom.
En central roll
Men defekta jonkanaler har en central roll i flera sjukdomstillstÄnd, till exempel epilepsi och kronisk smÀrta - nÄgot som drabbar vÀldigt mÄnga mÀnniskor.DÀrför Àr jonkanalerna ocksÄ forskarnas typiska mÄltavlor för lÀkemedel.
- Det Àr dock mycket vi inte vet. Jag uppskattar verkligen att ha fÄtt möjligheten att ta del av Lions forskningsfond för att i detalj undersöka regleringen av en viss jonkanal som Àr viktig för smÀrtkÀnslighet.
Var femte svensk
Var femte vuxen svensk lider av kronisk smÀrta, ett svÄrt tillstÄnd som pÄverkar mÀnniskors vÀlmÄende och livskvalitet. Behandling av mÄttlig och svÄr kronisk smÀrta Àr i dag starkt beroende av opioider, starkt smÀrtstillande lÀkemedel.- Opioider Àr effektiva, men har mÄnga biverkningar och innebÀr hög risk för utveckling av beroende. Det Àr tydligt att nya behandlingsalternativ krÀvs.
Michelle Nilsson riktar in sig pÄ kartlÀggning och modulering av en sÀrskild molekyl: Jonkanalen CaV2.2 som Àr central för smÀrtsignalering. Hon studerar hur jonkanalen CaV2.2 hÀmmas av kroppens egna substanser. Eftersom dessa substanser samexisterar med CaV2.2 i ryggmÀrgen kan de tillsammans reglera signaler för smÀrta.
- Jag tycker att det Àr intressant. Det ger information om kroppens egna sÀtt att reglera smÀrta och dÀrmed en idé om hur man skulle kunna hÀrma detta system med exogena lÀkemedelslika substanser, sÀger Michelle Nilsson.
Aktivering och hÀmning
Första steget i Michelle Nilssons projekt Àr att öka förstÄelsen för hur CaV2.2 fungerar. Med ljussignaler (voltage-clamp fluorometri) kan man se vilka delar av CaV2.2 som Àr vÀsentliga för dess aktivering och hÀmning.- NÀsta steg Àr att med samma metod studera hur man kan anvÀnda exogena substanser för att finjustera jonkanalernas aktivitet genom att rikta in sig pÄ de specifika delarna.
Det kan i sin tur bana vÀg för framtida utveckling av en ny typ av smÀrtstillande medel, CaV2.2-hÀmmare