ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Fotografi av Stefan Jonsson

Stefan Jonsson

Professor, Avdelningschef

Min forskning är utpräglat mångvetenskaplig och har sin bas i kritisk kulturteori. Mitt huvudämne är kollektiva identiteter: Vilka är vi? Vilka är de andra? Hur dras gränserna?

Kritisk kulturteori - kollektiva identiteter

På grundval av modern kulturteori (marxism, psykoanalys, narratologi, postkolonial teori) har Stefan Jonsson utvecklat en teori om hur identiteter formas och förvandlas i skärningspunkten mellan psykiska begär och historiska krafter. Jonsson är också verksam som kulturkritiker, författare och debattör.

Stefan Jonsson Ă€r professor i etnicitet vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhĂ€lle - REMESO. Han doktorerade vid the Program in Literature vid Duke University i USA 1997, var fellow vid Getty Research Institute i Los Angeles 1998–2000 och gĂ€stprofessor vid University of Michigan 2006.

Tillsammans med professor Peo Hansen arbetar han med ett projekt om hur kolonialismen och avkoloniseringen pÄverkade den europeiska integrationens begynnelse och hur detta sÀtter spÄr i förhÄllandet mellan dagens EU och de forna kolonierna, vilket resulterat i boken Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism (2014).

Stefan Jonsson forskar dĂ€rutöver om ”massorna” som ideologisk fantasi och politisk kategori i europeisk kulturhistoria. Det har resulterat i publikationerna: Tre revolutioner. En kort historia om folket (2005), i engelsk översĂ€ttning pĂ„ Columbia University Press 2008; A Brief History of the Masses, andra delen: Crowds and Democracy kom 2013.

Denna linje fortsĂ€tter i ett par nya projekt, dels om den kollektiva protestens estetik (i Aten 2011, Kairo 2011, New York 2011, Kiev 2013–14), dels om vad den konstnĂ€rliga gestaltningen vet om politik, sociala rörelser och migration som samhĂ€llsvetenskaperna och journalistiken inte kommer Ă„t.

Han har Àven skrivit flera böcker om rasism, etnicitet, postkolonial teori, kulturell identitet, globalisering och det mÄngkulturella samhÀllets framtid och har alltid varit aktiv, vid sidan om forskningen som journalist, kritiker och samhÀllsdebattör.

Den bok som han har skrivit tillsammans med författaren Sven Lindqvist handlar om den dokumentĂ€ra prosans möjlighet att gestalta liv och samhĂ€lle liksom trĂ€ngande frĂ„gor om demokrati, rasism och kolonialismens arv – Sanningskonst: Samtal om ett författarskap (Bonniers 2018).

I DÀr historien tar slut: Makt , monster och motstÄnd i en delad vÀrld (Norstedts 2020) granskas med hjÀlp av film, litteratur och konst den koloniala skillnaden mellan vÀrldens delar. Boken belönades med Albert Bonniers essÀpris och Samfundet De Nios Vinterpris.

2022 utkom Den otyglade skönheten: 5 saker vet om demokratin (Norstedts), en forskningsbaserad lÀngre essÀ om konstens och fantasins betydelse för förmÄgan att skapa ett jÀmlikt, demokratiskt samhÀlle.

Stefan Jonsson Àr avdelningschef pÄ REMESO.

Publikationer

Böcker i urval

DÀr historien tar slut, av Stefan Jonsson, Norstedts förlag.
Stefan Jonsson (2020)
Omslag för publikation 'Sanningskonst: Samtal om ett författarskap'
Stefan Jonsson, Sven Lindqvist (2018)
Omslag för publikation 'Eurafrika: EU:s koloniala rötter'
Peo Hansen, Stefan Jonsson (2015)

Publikationer i urval

2026

Peo Hansen, Stefan Jonsson (2026) Postcolonial?, s. 149-155 (Kapitel i bok, del av antologi)

2025

Stefan Jonsson (2025) Ritwik Ghatak: Occasional Essays for a 100th Birthday (Kapitel i bok, del av antologi)
Stefan Jonsson, Peo Hansen (2025) Euro-Vision: Undergrounding the Critical Mineral, s. 64-75 (Kapitel i bok, del av antologi)
Stefan Jonsson (2025) Historieförfalskarna: Lögnen som vapen mot demokratin, s. 99-123 (Kapitel i bok, del av antologi)
Stefan Jonsson (2025) Att vara med sin tid: Nio spretiga texter om humanism, s. 27-35 (Kapitel i bok, del av antologi)

Forskning

Image not found
Stefan Jonsson i samtal med Jenny Holmström om sin forskning.

Hur samhällen bildas och ombildas av migration

Tolkar vi migration som en avvikelse frÄn det normala, som ett problem eller undantag, Àr det lÀtt att se invandraren som en hotande frÀmling som trÀnger sig pÄ. Tolkar vi dÀremot migrationen som ett normalt inslag i vÄr historia faller det sig naturligt att se migranten som en mÀnniska vilken som helst.

De som forskar om migrationens historia drar en entydig slutsats: det finns inget samhÀlle dÀr migration inte förekommit, dÀr folk inte flyttat av tvÄng eller fri vilja, för att finna bÀttre möjligheter och resurser, idka handel eller överleva. MÀnniskors rörlighet Àr en ofrÄnkomlig del av historien om vÀrlden och vÄrt eget samhÀlle.


Pågående forskningsprojekt

Collective Agency in an era of Authoritarian Automation: Artistic Research on Protest, Populism, Migration and the Computational Simulation of Crowds

VR 2023-2025 (med Anna Ådahl)

The Social Life of X: Digital infrastructures and the reconfiguration of sovereignty and imagined communities

CHANSE/FORTE 2023-2025 (med Mauricio Rogat och Karin Krifors)

Monstrous Events: Political Emergence, Aesthetic Knowledge, and the Twenty-First-Century Crowd

Kommande bok

Postcolonial Settlement: Africa and the EEC in the Hour of Decolonization, 1957–1965

I samarbete med Peo Hansen.

Rasismens skepnader: En undersökning av förhÄllandet mellan vardagsrasism och etniskt motiverade hatbrott

Avslutade forskningsprojekt

How Art and Literature Help Us Understand Democracy

VetenskapsrĂ„det 2018–2022

Monstrous Events: Aesthetic Dimensions of Collective Political Protest, 2011 and after

RJ 2018–2022.

Building Eurafrica: Reviving Colonialism through European Integration, 1920-2007

I samarbete med Peo Hansen, 2011–2015. VetenskapsrĂ„det.

Lyssna pÄ

European Integration and European Colonialism: Reconstructing a Historical Relation, Deconstructing a Current Historiography

I samarbete med Peo Hansen, 2007-2010. VetenskapsrÄdet

Cultures of the Crowd: Ideas and Images of the Masses in European History

med support av Getty Research Institute and the Humanities Laboratory, Stanford University, 1998-2010.

Narratives of Europe: Perspectives from its North-East Periphery

I samarbete med Södertörns högskola, 2011–2015. Forskningsledare Johan FornĂ€s. "Austere Histories: Social Exclusion and the Erasure of Historical Memories in European Societies”; 2013–2015. (med Julia WillĂ©n).

”Time, Memory and Representation. A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness”, Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och organiserat av Södertörns högskola, 2010-2015.

Forskningsmiljö

Undervisning

Fem saker konsten vet om demokratin

Fakultet Essä

Hör Stefan Jonsson i Fakultet essä - en podcast från Linköpings universitet, där du hör intressanta forskare läsa sina egna essäer.

Vare sig det Àr en mÄlning, en bok eller en TV-serie sÄ kan konsten vÀcka fantasi, ifrÄgasÀtta ramar, erbjuda alternativ och vÀcka debatt kring olika frÄgor. Konsten Àr grÀnsöverskridande och kan röra sig i sÄvÀl historien, nutid som i framtiden.

Den Àr ett uttryck för nÄgons röst, nÄgon som vill visa nÄgot eller berÀtta nÄgot. Vi kan anvÀnda oss av estetiska uttryck för att lÀra oss nÄgot om politiken och konsten kan, nÀr det behövs, till och med peka ut demokratins oundvikliga tillkortakommanden.

Nyheter

Skuggor av tvÄ personer.

22 september 2025

Migrationsreformer stöper om Sverige – kunskap viftas bort

Tidöpartiernas migrationspolitik genomförs bit för bit. Med ett år kvar av mandatperioden börjar forskare på REMESO vid Linköpings universitet se väntade konsekvenser av hittills genomförda reformer – och en frustration i kommuner som tar smällen.

MĂ€nniska och fordon AI-genererad.

29 januari 2025

Forskning som gör skillnad – 19 projekt får stöd för nyttiggörande

För att omsätta forskning och kunskap från LiU till praktisk samhällsnytta erbjuder LiU Innovation och samverkan årligen finansiering genom programmet (VFN). I år beviljades 19 projekt stöd –11 inom AI och 8 inom Transport och Mobilitet.

Neferti X. M. Tadiar framför ett foto av Moa Martinson inne pÄ Norrköpings Stadsmuseum.

24 september 2024

Gästprofessor i Moa Martinsons namn söker nya perspektiv på världen

Professor Neferti X. M. Tadiar har ena foten i New York och den andra i Manila. Nu ska hon forska om kolonialism, migration, kapitalism och miljöförändringar vid LiU i Norrköping, ett helt nytt hörn av världen, som ger nya perspektiv.

Relaterat

Organisation