MÀtandet av psykisk ohÀlsa
Hur kan vi förstÄ statistik om ungas psykiska ohÀlsa? Vad betyder det nÀr unga kryssar i att de har huvudvÀrk, svÄrt att sova, ont i magen och kÀnner sig irriterade? Vad stÄr begrepp som Ängest och depression för, hos unga sjÀlva?
Det hĂ€r Ă€r exempel pĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som jag studerar i forskningsprojektet: Att âkĂ€nna sig nereâ och âha svĂ„rt att somnaâ. En etnografisk studie om vad psykisk (o)hĂ€lsa betyder för unga. FinansiĂ€r: Forte - ForskningsrĂ„det för hĂ€lsa, arbetsliv och vĂ€lfĂ€rd.
Som teoretisk grund för forskningsstudien ligger förstÄelsen av att barn och unga har en aktiv roll i att hantera sin hÀlsa och att frÄgor om ungas hÀlsa behöver studeras i en social, ekonomisk och kulturell kontext. EnkÀter avser att mÀta och beskriva ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Men genom de frÄgor som stÀlls och hur svaren tolkas och benÀmns i sammanfattande rapporter Àr enkÀterna ocksÄ med och skapar ungdomars tillvaro. Forskningsstudien undersöker hur kunskap om ungas psykiska hÀlsa skapas, hur den pÄverkar och blir en del av ungas vardag samt vilken betydelse unga sjÀlva lÀgger i de begrepp och frÄgor som avser att mÀta deras psykiska ohÀlsa. Studien visar pÄ behovet av att nyansera bilden av ungas psykiska ohÀlsa för att kunna utforma det stöd som unga verkligen behöver.
LĂ€s mer
Wickström, Anette; Kvist Lindholm, Sofia (2019). Nyanserad förstÄelse av ungas psykiska ohÀlsa. 1/2019.
TV-program
Radioprogram
Metoder mot mobbning och psykisk ohÀlsa
Hur fungerar metoder mot mobbning och psykisk hÀlsa i praktiken? Vilken betydelse fÄr de i skolkontexten och pÄ vilket sÀtt utgör de resurser i ungdomarnas kamratgrupper?
I mitt avhandlingsprojekt studerade jag införandet av socioemotionella program i skolan. FinansiÀr: FolkhÀlsoinstitutet
Studien belyser hur programmen positionerar elever och lÀrare och vilka förutsÀttningar programmen skapar för att arbeta med psykiska hÀlsa och grupprocesser i en skolkontext. Med fokus pÄ ungdomars perspektiv och aktörskap visar studien hur programmen blir del i ungdomars relationsskapande som verktyg för sÄvÀl inneslutning och uteslutning i kamratgrupperna. Avhandlingen synliggör problemet med att utgÄ frÄn fÀrdiga manualer med en fördefinierad generell problembild i arbetet med ungas psykosociala ohÀlsa. Den visar pÄ ett behov av lyhördhet och flexibilitet dÀr insatser i skolan bemöter de faktiska problem som ungdomar brottas med och tar hÀnsyn till och aktivt arbetar med grupprocesser som utvecklas i kamratgrupperna i den lokala skolkontexten.