I min forskning blir ”barn” och ”barndom” konceptuella verktyg, metaforer och sätt att tänka som ger upphov till nya förståelser av vad det innebär att leva i en komplex värld. Denna breda ambition förenar flera aspekter av mitt arbete:
Spekulativt tänkande och filosofi
Teoretiskt utgår jag från kreativa konceptuella tillvägagångssätt som spänner över olika discipliner, under benämningar som spekulativ geografi, spekulativ filosofi, spekulativ realism, spekulativ etnografi och postfenomenologi. Det som dessa resurser har gemensamt är att de lägger tonvikten på att förstå sambanden mellan den levda erfarenheten å ena sidan och dess materiella, samhälleliga och politiska villkor å andra sidan. Jag arbetar utifrån hypotesen att barndomen, både som ett existentiellt faktum (alla är/har varit barn) och som en socialt och kulturellt definierad kategori, kan öppna upp nya sätt att förstå dessa samband.
Vår tids existentiella frågor
I mitt forskningsarbete använder jag fallstudier kopplade till några av vår tids komplexa fenomen, såsom teknik och den ekologiska krisen. Mitt fokus ligger på de existentiella konsekvenserna som dessa fenomen har för människors liv och livserfarenheter. Jag använder fallstudier som artificiell intelligens och mikrober för att undersöka hur barndomen, som ett begreppsmässigt verktyg, kan erbjuda oss nya sätt att förhålla oss till nya handlingsmöjligheter när det gäller 2000-talets komplexa problem.
Relationer mellan generationer
Mitt arbete har en stark generationsöverskridande dimension, där jag betonar barndomens plats i generationsordningen och dess betydelse för att förstå hur fenomen som den ekologiska krisen påverkar flera generationer. Mitt arbete om relationer mellan generationer bygger på min bakgrund inom utbildningsfilosofi och syftar till ett mer humanistiskt geografiskt perspektiv på generationsöverskridande rum och deras existentiella betydelse.
En stor del av mitt arbete utförs i samarbete med kollegor från Tammerfors universitet inom forskningsgrupperna och .