I studien av elevers lĂ€sning av Report from Ukraine, en sjĂ€lvbiografisk serie av ukrainska serietecknare skapad efter Rysslands anfallskrig februari 2022, framkommer att seriernas kombination av visuella och verbala uttryck effektivt mobiliserar empati och solidaritet. Eleverna skapar starka kĂ€nslomĂ€ssiga band till de ukrainska karaktĂ€rerna genom att relatera deras erfarenheter till sina egna liv och vardag. Denna empati Ă€r dock inte neutral, utan sammanflĂ€tas med antipati gentemot den part som framstĂ€lls som motstĂ„ndare. Resultaten visar dĂ€rmed hur serier kan bidra till att bĂ„de förstĂ€rka och synliggöra dikotomier som âvi och demâ. Samtidigt uppvisar eleverna en förmĂ„ga till kritisk reflektion kring dessa representationer, exempelvis genom att problematisera stereotypa och generaliserande framstĂ€llningar av nationella och etniska grupper.
Serier öppnar för samtal om kön och identitet i klassrummet
I studien av klassrumsdiskussioner kring Mauvais genre (LÄnat kön), en prisbelönt fransk seriebok om ett par i Paris under första vÀrldskriget dÀr mannen deserterar och klÀr ut sig till kvinna för att undvika dödstraff vilket samtidigt sÀtter relationen pÄ stora prov dÄ han har svÄr att efter kriget slÀppa sitt kvinnliga alterego, framtrÀder en liknande ambivalens i hur elever förstÄr och förhandlar frÄgor om kön och identitet. à ena sidan reproduceras cisnormativa och binÀra förestÀllningar, dÀr kön uppfattas som stabilt och avvikelser tolkas som onaturliga eller problematiska. à andra sidan utmanas dessa perspektiv i interaktionen mellan elever, dÀr mer inkluderande och flytande förstÄelser av kön formuleras och dÀr transfobiska resonemang ifrÄgasÀtts. Resultaten visar sÄledes att klassrummet fungerar som en social arena dÀr konkurrerande diskurser om kön och normalitet samexisterar och förhandlas i realtid.
Bidrar till att normer granskas
Sammantaget visar projektet att serier, genom sitt multimodala uttryck, skapar sÀrskilda möjligheter att synliggöra, problematisera och diskutera sociala normer kopplade till exempelvis kön, etnicitet och tillhörighet. Samtidigt framgÄr att normkritisk undervisning inte leder till entydiga eller linjÀra förÀndringar i elevers förstÄelse. I stÀllet prÀglas arbetet av dynamiska processer dÀr normer bÄde reproduceras och utmanas. Projektet bidrar dÀrmed med viktig kunskap om hur normkritiska perspektiv faktiskt tar form i klassrumspraktik, och pekar pÄ behovet av medvetna pedagogiska strategier för att stödja kritisk reflektion, empati och demokratiska vÀrden i undervisningen.