ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Våra forskningsområden inom REMESO

Fem områden inom REMESOs forskning

Forskningen vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle är indelad i fem breda områden, eller forskningsströmmar, som också fungerar som plattformar för forskningsprojekt.

Social omvandling, migration och mobilitet

Orsaker och förutsättningar för migration, rörlighet och förflyttning. Forskning om globala, regionala, nationella och lokala ojämlikheter, miljöförändringar, krig, konflikter, osäkra försörjningsmöjligheter, orättvisa arbetsvillkor och andra materiella processer som påverkar migration och rörlighet.

Gränser och avgränsningar

Ramverk och system för inkludering och exkludering. Forskning om lokala, nationella, internationella och geopolitiska arrangemang som styr migrationsprocesser, såsom gränser och gränspraxis, övervakning av migration och migration, samt migrationsinfrastruktur, teknik och logistik.

Integration och segregering

Den politiska ekonomin bakom social (o)rättvisa. Forskning om de krafter som driver ojämlikhet och styrning och som påverkar invandrares inkludering och exkludering i mottagarsamhällen, inklusive institutionella ramverk och regler för uppehållstillstånd och medborgarskap, integration på arbetsmarknaden, språkinlärning och tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, välfärd och mänskliga rättigheter.

Diskriminering och rasism

Diskurser, ideologier och praktiker som rör olikheter och diskriminering. Forskning om diskriminering relaterad till identitet, nation, ursprung, ras, kön och klass, samt studier av idéer, ideologier, historia, kulturella uttryck och sociala praktiker kopplade till etnicitet, nationalitet, nationalism och vithet.

Migranters handlingskraft

Migranters upplevelser av orättvisa och deras sätt att hantera detta, deras vardagsliv och motstånd. Forskning om migranters handlingskraft och praxis, migrantorganisationer och migranters sociala rörelser, inklusive kamp för erkännande, omfördelning och rättigheter, samt uttryck för sådan kamp i politik och kultur.

Man i ett informellt flyktinglÀger bakom Belgrads tÄgstation. . Fotograf: unknown

Bilden Àr tagen av Abdul Saboor, en flykting frÄn Afghanistan som nu lever i Paris. Under sin flykt levde han bland annat i ett informellt lÀger i Belgrad som vuxit fram bakom tÄgstationen. DÀr började han fotografera, först med telefon och sedan med en donerad digitalkamera. Nu har han haft flera utstÀllningar i Paris och Bryssel.

Forskning

Aktuell forskning vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO)

I de hÀr filmerna ger nio av forskarna vid REMESO en inblick i sitt arbete. Deras forskning berör flera av samtidens högaktuella frÄgor. Under filmerna finns en ordlista som förklarar nÄgra centrala begrepp inom denna forskning. Intervjuerna genomfördes 2026.
Image not found

Anna Bredström

Om ojÀmlikhet i hÀlsa och rasism i vÄrden.

Image not found

Nubin Ciziri

Om vad vi missar i integrationsdebatten.

Image not found

Stefan Jonsson

Om hur samhÀllen bildas och ombildas av migration.

Image not found

Kristoffer Jutvik

Om migrationspolitik, uppehÄllstillstÄnd och inkludering.

Image not found

Karin Krifors

Om varför det kan vara vÀrt att tÀnka pÄ migrationens olika infrastrukturer.

Image not found

Catrin Lundström

Om vithet som kapital.

Image not found

Anders Neergard

Om hur trygghet anvÀnds i migrations- och integrationspolitiken.

Image not found

Olav Nygård

Om utbildningsambitioner bland unga med utlÀndsk bakgrund.

Image not found

Claudia Tazreiter

Om hur man skapar bÀttre samhÀllen genom demokratisk diskussion.

Definitioner av centrala begrepp inom REMESO:s forskning

Asyl

Asyl betyder fristad eller skydd. Det innebÀr att en person som flyr frÄn krig, förföljelse eller en hotande död i sitt hemland har laglig rÀtt att stanna och söka skydd i ett annat land. Att söka asyl Àr en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Samtidigt ser vi en utveckling i Sverige och andra delar av vÀrlden dÀr stater gör det svÄrare att söka asyl.

Etnicitet 

En individs identifikation och kĂ€nsla av tillhörighet till en specifik grupp. Tillhörigheten baseras pĂ„ delade kulturella drag som sprĂ„k, religion, historia, traditioner, gemensamt ursprung eller liknande förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n nationalitet som avser juridiskt medborgarskap. Etnicitet Ă€r relationell, vi Ă€r alla etniska, men brukar ofta syfta pĂ„ ”de andra”.

Etnorasism 

Ett förhĂ„llningssĂ€tt dĂ€r uppdelning av mĂ€nniskor bygger pĂ„ etnisk tillhörighet, snarare Ă€n klass eller social status, och innebĂ€r att en viss etnisk grupp betraktas som överlĂ€gsen eller exklusivt berĂ€ttigad till resurser och politiskt inflytande inom ett visst territorium. Även om ordet ras inte anvĂ€nds blir effekten rasism, förklĂ€dd genom etnicitet.

Genus 

Det socialt och kulturellt konstruerade könet. Genus skiljer sig frÄn det biologiska könet genom att fokusera pÄ normer, förvÀntningar och roller som samhÀllet tillskriver mÀn och kvinnor, och hur detta skapar och upprÀtthÄller maktstrukturer.

Infrastruktur 

Fysiska, institutionella och digitala system som Ă€r grundlĂ€ggande för ett samhĂ€lles funktion och dess ekonomi. Infrastrukturen fungerar som samhĂ€llets ”skelett” och binder samman mĂ€nniskor, organisationer och institutioner. Den Ă€r en effekt av maktstrukturer samtidigt som den Ă„terskapar och förĂ€ndrar samhĂ€llen.

Integration 

Process dĂ€r individer, grupper eller kulturer förenas och blir delaktiga i en samhĂ€llsgemenskap. Integration Ă€r ett samspel mellan alla grupper i samhĂ€llet för att skapa sammanhĂ„llning och inkludering pĂ„ lika villkor. Integration skiljer sig frĂ„n assimilering, som fokuserar pĂ„ att förĂ€ndra ”dom andra” till att likna ”oss”.

Klass 

Grupper av mĂ€nniskor som skapas och förĂ€ndras i relation till varandra baserat pĂ„ hur produktion organiseras. Individer och grupper delas in i hierarkiska skikt – baserat pĂ„ ekonomiska, sociala och politiska maktstrukturer – vilket pĂ„verkar deras tillgĂ„ng till resurser, exempelvis inkomst, utbildning, inflytande och status.

Kolonialism 

Process dÀr en stat erövrar, kontrollerar och ekonomiskt utnyttjar andra territorier och dess befolkningar. Det handlar inte bara om geografisk expansion, utan om att upprÀtta asymmetriska maktförhÄllanden och institutioner som gynnar kolonialmakten samt dess befolkning pÄ den koloniserade befolkningens bekostnad. Koloniala strukturer lever kvar och organiserar globala relationer.

Kulturellt kapital 

Ett sociologiskt begrepp, myntat av Pierre Bourdieu, som syftar pĂ„ de immateriella tillgĂ„ngar – utbildning, sprĂ„k, stil, konstsmak och vĂ€rderingar – som ger social status och makt. Kulturellt kapital överförs ofta frĂ„n förĂ€ldrar och sociala nĂ€tverk och Ă€r centralt för att förstĂ„ individers klassposition och den samhĂ€lleliga klasstrukturen.

Migration 

Samlingsbegrepp för mÀnniskors förflyttning över sÄvÀl geografiska som andra former av grÀnser för att bosÀtta sig permanent eller tillfÀlligt, och innefattar bÄde utvandring och invandring. Att förstÄ internationell migration krÀver engagemang med migrationsregler och hur de samverkar med klass, genus och rasifiering.

Mobilitet 

Ett brett begrepp som handlar om mÀnniskors och gruppers rörlighet och vanligen delas in i tvÄ huvudkategorier: fysisk mobilitet och social mobilitet. Mobilitet förstÄs ofta i spÀnningsfÀltet mellan samhÀlleliga strukturer och agens, det vill sÀga hur mÀnniskor navigerar och förÀndrar samhÀllet.

Rasifiering

En process dÀr omgivningen tillskriver mÀnniskor en viss rastillhörighet eller etnicitet baserat pÄ utseende, kultur eller hÀrkomst, samtidigt som de sjÀlva tillskrivs positiva egenskaper. Rasifiering anvÀnds för att underordna, utnyttja och exkludera.

Rasism 

Ideologi eller praktiker som bygger pÄ förestÀllningar att mÀnniskor kan delas in i hierarkiska grupper baserat pÄ etnicitet, hudfÀrg, kultur eller religion. Rasism yttrar sig i fördomar, diskriminering och krÀnkningar som skapar ojÀmlikhet och begrÀnsar mÀnniskors grundlÀggande fri- och rÀttigheter. Rasism anvÀnds för att behÄlla privilegier medan antirasism utgÄr frÄn förstÄelse av social rÀttvisa.

Segregation 

En process eller ett tillstÄnd dÀr olika grupper av mÀnniskor lever och verkar Ätskilda frÄn varandra. Uppdelningen sker ofta utifrÄn faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, rasifiering, genus och/eller utbildningsnivÄ. Segregation anvÀnds vanligen i relation till boende och arbetsmarknad.

Trygghet 

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov, bÄde psykiskt och fysiskt. Trygghet Àr i regel en viktig del av politiska projekt och termen kan förstÄs pÄ skilda sÀtt, vilket skapar skilda former av upplevda utmaningar kopplat till hot, oro och skada. DÀrigenom utvecklas ocksÄ förestÀllningar om solidariteter, med vem och hur trygghet ska byggas.

Vithet 

Inom kritiska vithetsstudier Àr vithet en normativ och social konstruktion och inte först och frÀmst en hudfÀrg. Begreppet anvÀnds för att analysera maktrelationer, dÀr vithet historiskt och strukturellt tillskrivs sociala och politiska privilegier i förhÄllande till andra grupper.

Välfärd 

MÀnniskors övergripande levnadsförhÄllanden och livskvalitet över livscykeln. Begreppet omfattar resurser som ekonomisk standard, hÀlsa, utbildning, boende och social trygghet. VÀlfÀrd anvÀnds för att studera hur samhÀllets resurser fördelas strukturellt mellan sÄvÀl individer som grupper ofta baserat pÄ dimensioner sÄsom klass, genus och etnicitet/rasifiering.

Forskningsprojekt

Mer om REMESO