Knappt tvÄ mil söder om Kalmar, pÄ MöreslÀtten, ligger Bottorps GÄrd. GÄrdens marker strÀcker sig frÄn Kalmarsund i öster, dÀr hÀstar och kor betar pÄ strandÀngarna, dÀrefter tar Äkermarken vid och strÀcker sig i ett band till Mören vid E22 i vÀster. GÄrden bestÄr egentligen av tvÄ gÄrdar, Stora GÄrden i Bottorp och LÀnsmansgÄrden i Vassmolösa. De ursprungliga gÄrdarna brukas idag tillsammans och har Àven utökats genom markköp frÄn omkringliggande gÄrdar dÀr driften har upphört. Idag drivs och Àgs gÄrdens 400 ha Äkermark av Markus Johansson som Àr fjÀrde generationens jordbrukare. GÄrden har Ätta anstÀllda.
GÄrden Àr en kombinerad vÀxtodlings- och djurgÄrd med slaktkycklinguppfödning till GuldfÄgeln. Det har alltid funnits djur pÄ gÄrden. Tidigt fanns en mjölkkobesÀttning och grisar som gick över till dikobesÀttning, dÀrefter hölls höns till Àggproduktion som i början pÄ 2000-talet övergick till en satsning pÄ slaktkycklinguppfödning.
Förutom produktionsdjuren har hÀstar alltid varit ett betydelsefullt inslag pÄ gÄrden. NÀr arbetshÀstarna försvann övergick det till en avelsverksamhet av travhÀstar med bÄde avelshingstar och mÀrrar som delvis flögs in frÄn USA. GÄrden drevs pÄ den tiden av Vilhelm Johansson som genom sitt stora intresse för hÀstar i allmÀnhet och travhÀstar i synnerhet, var en drivande kraft till att Kalmartravet byggdes. TravhÀstverksamheten finns kvar Àn idag, men verksamhetens ca 40 hÀstplatser och trÀningsbanor arrenderas i dagslÀget ut.
Stenmurar och odlingsrösen visar pĂ„ jordens beskaffenhet som i huvudsak bestĂ„r av mo och morĂ€n-jordar (mmlMo). Dock finns 45 ha rena mulljordar lĂ€ngst i vĂ€ster som delades nĂ€r E22:ans strĂ€ckning Ă€ndrades pĂ„ 90-talet. PĂ„ Ă„kermarken bedrivs konventionell vĂ€xtodling pĂ„ skiften med varierande storlek, frĂ„n 2â30 ha.
VĂ€xtföljden styrs av stĂ€rkelsepotatisen som odlas var fjĂ€rde Ă„r, helst med lĂ€ngre uppehĂ„ll, pĂ„ hundra hektar. Sedan ett tiotal Ă„r tillbaka sker markbyte med en granne, för att utöka Ă„ren mellan potatisgrödan. Detta Ă€r ett vĂ€ldigt lyckat samarbete som Ă€r vĂ€xtföljdsmĂ€ssigt gynnsamt Ă„t bĂ„da hĂ„ll. Förutom stĂ€rkelsepotatis odlas höstspannmĂ„l, frĂ€mst vete och rĂ„g, höstraps, utsĂ€desĂ€rtor, majs, vall till hösilage, och blommande trĂ€dor. Ett exempel pĂ„ hur vĂ€xtföljden kan se ut Ă€r potatis â höstvete â höstraps â höstvete â potatis â Ă€rter. Mulljordarna krĂ€ver en egen vĂ€xtföljd dĂ„ de lĂ€mpar sig bĂ€st för vĂ„rgrödor, exempelvis potatis och vete. Kycklinggödseln Ă€r basen i nĂ€ringstillförseln och lĂ€ggs endast till potatis, Ă€rter och höstraps. HĂ€stgödseln som innehĂ„ller mycket kalium plöjs ner innan Ă€rterna.
|
Tabell 1. Medelskörd (5-Ärs) |
|
|
ł§łÙĂ€°ù°ì±đ±ôČő±đ±èŽÇłÙČčłÙŸ±Čő |
50 ton |
|
±áöČőłÙ±č±đłÙ±đ |
8 ton |
|
±áöČőłÙ°ùČč±èČő |
4,2 ton |
|
±«łÙČőĂ€»ć±đČőĂ€°ùłÙ±đ°ù |
3,8 ton |
PÄ gÄrden tillÀmpas bÄde reducerad jordbearbetning och plöjning. Vilken bearbetningsmetod som anvÀnds beror pÄ förfrukt, gröda, ÄrsmÄn, ogrÀs- och sjukdomstryck. Plogen kan ha ett sanerande vÀrde. I andra fall kan det vara en fördel att inte plöja pÄ hösten, utan lÄta spillpotatisen frysa, vilket kan hjÀlpa till med sanering efter potatisgrödan.
Kalmar-ĂlandsomrĂ„det Ă€r ett omrĂ„de som kĂ€nnetecknas av lĂ„g nederbörd, sĂ€rskilt pĂ„ vĂ„ren. Detta faktum tillsammans med lĂ€tta jordar gör omrĂ„det sĂ€rskilt beroende av bevattning. Fyra bergborrade brunnar, varav tvĂ„ med vattendom, finns pĂ„ gĂ„rden. 2012 anlades ocksĂ„ en kombinerad vĂ„tmark/damm med fosforfĂ€lla. Detta tillsammans gör att Ă„ttio procent av arealen Ă€r bevattningsbar.
GÄrdens elinköp görs med 100 % förnyelsebar energi. Mark till tre vindkraftverk arrenderas ut. TvÄ flispannor vÀrmer upp kycklingstallarna. 2023 installerades solceller som tÀcker en fjÀrdedel av elbehovet.
AnvĂ€ndarrapport â kaliumstyrning med grundgiva av stallgödsel
ł§łÙĂ€°ù°ì±đ±ôČő±đ±èŽÇłÙČčłÙŸ±Čő har stort kaliumbehov och samtidigt varierar markens kaliuminnehĂ„ll över fĂ€ltet. För att hushĂ„lla med resurser vill man lĂ€gga rĂ€tt mĂ€ngd kalium pĂ„ varje yta för frisk gröda och optimal skörd. För platsspecifik gödsling anvĂ€nds styrfiler baserat pĂ„ markinnehĂ„ll av kalium. En markkartering av vĂ€xtnĂ€ringsstatus ligger till grund för detta.
PĂ„ gĂ„rden finns slaktkycklinggödsel och den passar sĂ€rskilt vĂ€l i potatisgrödan dĂ€r den ger stort ekonomiskt utbyte. PĂ„ vĂ„ren sprids cirka 5â6 ton slaktkycklinggödsel per hektar. Denna första giva lĂ€ggs som en rak giva som ger en startgiva av kvĂ€ve, hela fosforbehovet och en betydande del av kaliumbehovet (15 kg K/ton enligt egen gödselanalys). För första givan Ă€r det varken relevant eller tekniskt möjligt att anvĂ€nda en varierad giva för detta organiska gödselmedel. NĂ„gon vecka senare Ă€r det dags att komplettera med resterande kaliumbehov, dĂ„ i form av kalimagnesia. Detta sprids med varierade giva med hjĂ€lp av styrfil anpassad efter markens kaliuminnehĂ„ll. I detta steg Ă€r det nödvĂ€ndigt att ta hĂ€nsyn till den tillförda kaliummĂ€ngden i den lagda slaktkycklinggödseln. GĂ„rden anvĂ€nder DatavĂ€xts vĂ€xtodlingsprogram, vilket Ă€ven ger möjlighet att skapa styrfiler för gödsling. I den nyaste versionen av programmet, CropPLAN, anvĂ€nds modulen CropMAP för att skapa tilldelningsfiler. Emellertid gĂ„r det inte att ta hĂ€nsyn till tidigare utlagd kaliumgiva i denna version. DĂ€rför anvĂ€nder gĂ„rden en ânödlösningâ och gör tilldelningsfilerna för kalium i den Ă€ldre versionen DatavĂ€xt Classic. Allt annat arbete görs i den nya versionen CropPLAN. Nackdelen med DatavĂ€xt Classic Ă€r att den inte Ă€r uppdaterad med nya data om vad som odlas etc. AnvĂ€ndningen bygger pĂ„ att fĂ€lt och markkartering finns inlagd sedan tidigare. Detta kan eventuellt innebĂ€ra att det blir problem om nya fĂ€lt tillkommer eller nĂ€r det Ă€r dags att göra om markkarteringen dĂ„ det inte Ă€r sĂ€kert att detta gĂ„r att lĂ€gga in i DatavĂ€xt Classic.
För att skapa en tilldelningsfil i DatavÀxt Classic som tar hÀnsyn till tidigare lagd grundgiva av kalium gÄr man in i "kartan" och under fliken tilldelning vÀljs "skapa tilldelningsfil". DÀr vÀljs aktuellt skifte och att tilldelningsfilen ska skapas ifrÄn en formel. Sedan vÀljer man ett lager, i detta fall markkarteringen. FörvÀntad potatisskörd lÀggs in och dÀrefter vÀljer man en formel som man sjÀlv fÄtt skriva in. Formeln sparas i programmet frÄn Är till Är. Formeln behöver ta hÀnsyn till kaliumbehov i grödan utifrÄn förvÀntad skörd, lagd förstagiva samt kaliuminnehÄll i marken baserat pÄ markkartering. GÄrden har fÄtt hjÀlp av Lyckeby stÀrkelse att skriva formeln.
För att fĂ„ tilldelningsfilen frĂ„n DatavĂ€xt Classic till traktorn anvĂ€nds en USB-sticka. Filen förs över till TrimbleskĂ€rmen i traktorn som kommunicerar med gĂ„rdens Ăverum gödningsrampspridare vilket ger en behovsbaserad kaliumgiva efter fĂ€ltets kaliuminnehĂ„ll. Detta moment Ă€r enkelt och gĂ„r snabbt.