ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Katastrofmedicin

Katastrofmedicinskt centrum Fotograf: Foto:Staffan Gustavsson/redakta

Katastrofmedicinsk kunskap är grunden för hälso- och sjukvårdens beredskap vid svåra påfrestningar och allvarliga händelser.

Katastrofmedicin

BÄde individen och samhÀllet kan drabbas av allvarliga störningar vid yttre hÀndelser. Katastrofmedicinsk forskning Àr ett relativt ungt vetenskapligt omrÄde, men med stark förankring i klinisk verksamhet och sÀrskilt inom traumakirurgi. Den Àr nÀra kopplad till bÄde vardagssjukvÄrden och omhÀndertagande samt till beredskap inför allvarliga hÀndelser, och har blivit allt mer angelÀgen i takt med ökade samhÀllsutmaningar sÄsom klimatförÀndringar, pandemier, cyberattacker och antagonistiska hot.

Forskning om katastrofmedicin bedrivs vid Katastrofmedicinskt centrum. Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet ligger under Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid den medicinska fakulteten och Ă€r samtidigt ett fristĂ„ende centrum inom Region Östergötland.

Hemsida förÌęÌęvid Region Östergötland.

Forskningen som bedrivs vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) Ă€r tvĂ€rvetenskaplig och interprofessionell och omfattar bĂ„de katastrofmedicinsk grundforskning och forskning som syftar till att stĂ€rka hela traumasystemet. En central utgĂ„ngspunkt Ă€r att förbĂ€ttra hela traumakedjan – frĂ„n det initiala ingripandet av lekmĂ€n till avancerad vĂ„rd och Ă„terhĂ€mtning – samt de organisatoriska förutsĂ€ttningar som möjliggör effektiv ledning och samordning.
Trauma, det vill sÀga fysisk skada orsakad av yttre vÄld, innebÀr betydande konsekvenser bÄde för individen och för sjukvÄrdssystemet, i form av lidande, mortalitet och resursbelastning. Vid masskadehÀndelser eller situationer med störd infrastruktur, till exempel vid krig eller större samhÀllskriser, ökar komplexiteten ytterligare och stÀller höga krav pÄ samordning, prioritering och beslutsfattande med patienten i centrum.

Sedan etableringen har verksamheten haft en ledande roll i utvecklingen av katastrofmedicin nationellt och internationellt, bland annat genom att bidra till etableringen av Sveriges första professur i katastrofmedicin. MÄlet Àr att stÀrka bÄde vÄrdens funktion och samhÀllets samlade motstÄndskraft.

Forskningen vid KMC organiserat i sex fokusomrÄden som belyser olika nivÄer av traumakedjan: frÄn biologiska processer i patienten till samhÀllets övergripande beredskap.

Ìę

Grafik, översikt över olika delar av katastrofmedicin.
Ìę

Fokusområden

Forskningen om katastrofmedicin bedrivs inom sex fokusområden

Forskningen vid KMC organiseras i sex fokusomrĂ„den som belyser olika nivĂ„er av traumakedjan – frĂ„n biologiska processer i den enskilda patienten till samhĂ€llets övergripande beredskap med mĂ„let att utveckla kunskap som kan omsĂ€ttas i praktisk handling.

I. Traumatologi

FokusomrÄdet traumatologi behandlar de biologiska och medicinska processer som uppstÄr vid skada samt hur dessa kan diagnostiseras, behandlas och följas upp för att förbÀttra patientutfall. Forskningen Àr orienterad mot skadans natur och de mekanismer som styr lÀkning och komplikationer.

I praktiken innebÀr detta forskning om traumatiska skador genom hela vÄrdkedjan: frÄn skadehÀndelse till ÄterhÀmtning orsakade av olika skademekanismer. Det inkluderar klinisk och experimentell traumavÄrd, utveckling av nya behandlingsmetoder, studier av sÄr och brÀnnskador samt teknik för diagnostik och uppföljning av patienter.

II. Innovation och implementation

FokusomrÄdet innovation och implementation studerar hur kunskap kan omsÀttas till praktisk nytta genom utvÀrdering samt utveckling och införande av nya lösningar. En central utgÄngspunkt Àr att innovation och utvÀrdering tillsammans skapar förutsÀttningar för att kunskap faktiskt anvÀnds.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur nya teknologier, metoder och arbetssÀtt införs i vÄrd- och beredskapssystem och hur lÀrande utvÀrderingar kan stödja kontinuerlig förbÀttring. Fokus ligger pÄ hur innovationer kan gÄ frÄn utveckling till faktisk anvÀndning i klinik, utbildning och beredskapsarbete pÄ operativ och organisationsnivÄ.

III. Human factors

FokusomrÄdet human factors analyserar mÀnniskans roll i komplexa system, med fokus pÄ hur kognition, perception och fysiologi pÄverkar beslut och prestation under osÀkerhet. Forskningen Àr inriktad pÄ hur mÀnniskor tolkar information, prioriterar och agerar i situationer dÀr tid, information och resurser Àr begrÀnsade. Den adresserar sÀrskilt samspelet mellan mÀnniska och system, och hur detta pÄverkar sÀkerhet och effektivitet.

I praktiken innebÀr detta studier av hur individer och team fattar beslut under stress, osÀkerhet och tidspress, exempelvis i prehospitala situationer eller vid masskadehÀndelser. Forskningen omfattar Àven arbetsbelastning, teamarbete och icke-tekniska fÀrdigheter, samt hur system kan utformas för att stödja mÀnsklig prestation.

IV. Pedagogik

FokusomrÄdet pedagogik behandlar hur kunskap och förmÄga utvecklas, överförs och omsÀtts i praktisk handling i komplexa verksamheter.

I praktiken innebĂ€r detta forskning om utbildning och lĂ€rande kopplat till katastrofmedicin och beredskap – frĂ„n avancerad professionell trĂ€ning med simulering till folkbildning riktad mot allmĂ€nheten. Fokus ligger pĂ„ hur utbildning kan stĂ€rka individers och organisationers beredskap och handlingsförmĂ„ga i verkliga situationer.

V. Organisation och ledning

FokusomrÄdet organisation och ledning analyserar hur komplexa verksamheter struktureras, koordineras och styrs, sÀrskilt i situationer dÀr flera aktörer mÄste agera tillsammans under osÀkerhet. Forskningen fokuserar pÄ beslutssystem, ansvarsfördelning och samordning mellan aktörer, samt hur organisationer kan utformas för att hantera dynamiska och resurskrÀvande hÀndelser pÄ ett effektivt sÀtt.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur vÄrd- och beredskapssystem organiseras vid allvarliga hÀndelser, inklusive beslutsfattande, resursfördelning och samverkan mellan aktörer. Fokus ligger pÄ att utveckla robusta strukturer för ledning och koordinering i komplexa och resurskrÀvande situationer.

VI. SamhÀllsberedskap och resiliens

FokusomrÄdet samhÀllsberedskap och resiliens behandlar samhÀllets samlade förmÄga att förebygga, hantera och ÄterhÀmta sig frÄn allvarliga störningar. Forskningen Àr systemövergripande och analyserar hur olika delar av samhÀllet som hÀlso- och sjukvÄrd, offentliga aktörer, civilsamhÀllet och befolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Fokus ligger pÄ lÄngsiktig kapacitetsutveckling, policy och integration av resurser pÄ samhÀllsnivÄ.

I praktiken innebÀr detta forskning om hur hÀlso- och sjukvÄrd, myndigheter och civilbefolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Det inkluderar frÄgor om civilbefolkningens roll i kris och krig, kunskaper frÄn global hÀlsa, totalförsvarsplanering samt hur beredskap kan byggas och integreras pÄ systemnivÄ.

Pågående projekt

Avslutade och vidareförda projekt

Studentprojekt

Är du student och intresserad av att göra projekt pĂ„ Katastrofmedicinskt centrum? Kontakta forskningkmcÌę[@] regionostergotland.se

Nyheter

Konferensen Framtidens skadeplats 2026.

20 maj 2026

Framtidens skadeplats visar kraften i ny teknik och innovation

Den 7 maj samlades aktörer från hela landet i Linköping för konferensen Framtidens skadeplats. Nya tekniska lösningar och innovativa arbetssätt stod i centrum för hur samhället kan stärka sin förmåga vid olyckor, kris och krig.

Blödande kvinna

23 januari 2026

LiU med i ny forskarskola inom katastrofmedicin

En ny nationell forskarskola inom katastrof- och totalförsvarsmedicin startar i Sverige. Satsningen, som finansieras av Vetenskapsrådet med 54 miljoner kronor, ska stärka landets beredskap vid exempelvis kriser, pandemier och stora olyckor.

12 augusti 2025

"Hud på spruta" ett steg mot nytt sätt att läka brännskador

Forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår.

Medarbetare

Publikationer

Philip Lifwergren, Viktoria Schoen, Sajjad Naeimipour, Lalit Pramod Khare, Anna Wunder, Hanna Blom, Jose Gabriel Martinez Gil, Pierfrancesco Pagella, Anders Fridberger, Johan Junker, Daniel Aili (2025)

Advanced Healthcare Materials , Vol.14

Rozalin Shamasha, Sneha Kollenchery Ramanathan, Kristin Oskarsdotter, Fatemeh Rasti Boroojeni, Aleksandra Zielinska, Sajjad Naeimipour, Philip Lifwergren, Nina Reustle, Lauren Roberts, Annika Starkenberg, Gunnar Kratz, Peter Apelgren, Karin Saljo, Jonathan Rakar, Lars Kolby, Daniel Aili, Johan Junker (2025)

Advanced Healthcare Materials , Vol.14

Evan Avraham Alpert, Maximilian Nerlander, Bezalel Eliav, Ari M. Lipsky, Ziv Dadon, Roman Sonkin, Eli Jaffe (2025)

Journal of Public Health Research , Vol.14

Wasihun Bekele Kebede, Elisa Zattarin, Zeljana Sotra, Emanuel Wiman, Annika Starkenberg, Sneha Kollenchery Ramanathan, Jonathan Rakar, Tsige Gebre-Mariam, Tesfaye Sisay Tessema, Marten Skog, Petter Sivler, Torbjorn Bengtsson, Hazem Khalaf, Johan Junker, Daniel Aili (2026)

ACS Applied Nano Materials , Vol.9 , s.1571-1583

Anton Björnqvist, Carl-Oscar Jonson, Erik Prytz, Björn J. E. Johansson, Peter Berggren (2025)

International Journal of Disaster Risk Reduction , Vol.118

Frederike J C Haverkamp, Ravi Naidoo, Måns Muhrbeck, Laura Pompermaier, Andreas Wladis, Cornelis J H M van Laarhoven, Edward C T H Tan (2025)

BMJ Open , Vol.15

Ruhija Hodza-Beganovic, Peter Berggren, S. Edelbring (2025)

Journal of Interprofessional ÌÇĐÄÍűÒł°æ and Practice , Vol.41

Elisa Zattarin, Zeljana Sotra, Emanuel Wiman, Yagmur Baß, Jonathan Rakar, Linn Berglund, Annika Starkenberg, Emma Björk, Hazem Khalaf, Kristiina Oksman, Torbjorn Bengtsson, Johan Junker, Daniel Aili (2025)

Materials Today Bio , Vol.32

Marie Hindorf, Denise Bäckström, Carl-Oscar Jonson, Anders Jonsson, Peter Berggren (2025)

Cognitive Processing , Vol.26 , s.303-318

Kajsa Weibull, Björn Lidestam, Erik Prytz (2025)

Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour , Vol.109 , s.137-146

Elisa Zattarin, Wasihun Bekele Kebede, Zeljana Sotra, Rozalin Shamasha, Annika Starkenberg, Valentina Guerrero Florez, Lalit Pramod Khare, Torbjorn Bengtsson, Hazem Khalaf, Emma Björk, Jonathan Rakar, Johan Junker, Daniel Aili (2026)

Bioactive Materials , Vol.61 , s.150-171

Wilhelm Brodin, Carl-Oscar Jonson, Mikael Johansson, Erik Prytz (2026)

Ergonomics , Vol.69 , s.682-692

Olof Eskilsson, Emanuel Wiman, Nina Reustle, Jakob Langwagen, Zeljana Sotra, Anna Svard, Robert Selegård, Yagmur Bas, Linn Berglund, Kristiina Oksman, Torbjorn Bengtsson, Johan Junker, Hazem Khalaf, Daniel Aili (2025)

ACS Sensors , Vol.10 , s.3953-3963

Lotta Velin, Menelas Nkeshimana, Eric Twizeyimana, Didier Nsanzimfura, Andreas Wladis, Laura Pompermaier (2025)

International Journal of Environmental Research and Public Health , Vol.22

Marc Friberg, Carl-Oscar Jonson, Erik Prytz (2025)

Human Factors in Healthcare , Vol.8

Wilhelm Brodin, Fredrik Fernlund, Erik Prytz (2025)

Frontiers in Psychology , Vol.16

Ruhija Hodza-Beganovic, Peter Berggren, Samuel Edelbring (2025)

Human Resources for Health , Vol.23