ҳ

Hem
En ai-genererad robothand över ett fysiskt textdokument på ett bord Fotograf: AI-genererad av Sara Läthén
Seminarium

Att producera en doktorsavhandling – skapa, översätta och prompta med genAI-verktyg

Välkommen till andra seminariet i seminarieserien om generativ AI i forskarutbildning.

Doktorandforskning tar sig många uttryck – fältarbete, experiment, arkivstudier, kvantitativa eller kvalitativa data. Men vid någon punkt måste det praktiska forskningsarbetet omvandlas till en text, en avhandling, som kan försvaras och granskas. Generativa AI‑verktyg (GenAI) erbjuder en rad former av stöd i processen att skapa text, från översättning och brainstorming till revidering och skrivande. Hur mycket kan vi använda GenAI‑verktyg för att skapa en avhandling och ändå betraktas som avhandlingens författare? Vem bär ansvaret för texten vid eventuella frågor – doktoranden, handledaren, lärosätet eller Copilot?

Seminariet introducerar tre olika perspektiv på skapande, promptning och översättning i relation till produktionen av avhandlingstext. Var och en av talarna kommer att ha 15 minuter för att presentera sitt perspektiv på hur dessa verktyg påverkar textproduktion, innan vi öppnar upp för diskussion. Seminariet hålls på engelska.


Sidan kommer uppdateras med specifik lokal.

Mer information om evenemanget

Talare

Eva Medin, Högskolan i Borås

Eva Medin är språkexpert vid Högskolan i Borås, där hon leder kompetensutveckling inom akademiskt skrivande för forskare och doktorander samt samordnar engelskspråkig kommunikation och översättning. Hennes arbete fokuserar på akademisk kommunikation i internationella sammanhang och språkpolicy, och hon är särskilt intresserad av vilka konsekvenser generativ AI får för lärande samt för vetenskapligt skrivande och författarskap. Hon har en bakgrund inom tillämpad lingvistik och utbildningsvetenskaplig forskning, med publikationer om identitet, språk och lärande i utbildningssammanhang.

Anders Sonesson, Lunds universitet

Anders Sonesson är doktor i växtfysiologi och docent i utbildningsvetenskap. Som universitetslektor vid Avdelningen för högskoleutveckling (AHU) har han bland annat i mer än två decennier undervisat på Lunds universitets kurser i handledning av doktorander samt deltagit i styrelser och arbetsgrupper kopplade till forskarutbildning. Han har publicerat flera arbeten om forskarutbildning och handledning, med särskilt fokus på konsekvenserna av styrning och samspelet mellan policy och praktik. Han är också engagerad i kritiska studier av digital policy och utbildningens digitalisering och har nyligen publicerat om lärares användning och meningsskapande kring generativa AI‑verktyg. I ett pågående projekt studerar han akademikers ”grå användning” av generativ AI. Han handleder för närvarande två doktorander.

Mert Can Yılmaz, Uppsala universitet 

Mert Can Yılmaz är forskningsingenjör och senior analytiker vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet, där han utvecklar automatiserade verktyg och beräkningsmetoder för storskaliga data om konflikthändelser. Han är medgrundare av Yapay Gündem, en plattform för turkisktalande publik om samhälleliga och etiska konsekvenser av framväxande teknologier. Hans forskningsintressen spänner över konfliktdata-infrastruktur, mätning av politiskt våld, AI‑etik och styrning samt desinformationsekosystem. Han skriver regelbundet om AI‑etik och krigföring samt teknikens politik på både turkiska och engelska, och bidrar till samhällsdebatten genom debattartiklar, policyrapporter och paneldiskussioner. Han har två masterexamina från Uppsala universitet – i freds- och konfliktstudier samt i teologi med inriktning mot religion i fred och konflikt – samt en kandidatexamen i statsvetenskap och internationella relationer från Boğaziçi‑universitetet.

Om seminariet

Seminariet introducerar tre olika perspektiv på generativa AI‑verktyg för skapande, promptning och översättning i relation till produktionen av avhandlingstext. För att få igång diskussionen har våra talare formulerat följande frågor som underlag för reflektion. Ta med dina tankar och var beredd att diskutera.

  • Vad går förlorat i fråga om lärande, kreativitet och kunskap när användningen av generativa AI‑produkter ökar? Och vilken betydelse har “promptkompetens” för processen?
  • Om AI kan hjälpa oss att få vår text att låta rätt, vad händer då med processen att avgöra om vi faktiskt har rätt? Och var går gränsen mellan språkstöd och outsourcat författarskap?
  • Vad går förlorat när vi blandar ihop kvaliteten på någons engelska med kvaliteten på deras tänkande? Med tanke på att det som stora språkmodeller faktiskt producerar i termer av nyskapande tänkande ofta är medelmåttigt, ger AI‑verktyg inte automatiskt sina användare briljanta nya forskningsidéer. Men på vilka sätt kan AI‑verktyg ge dig bättre möjligheter att uttrycka de briljanta idéer du redan har?

Mer om seminarieserien och artificiell intelligens vid LiU

Tre personer diskuterar vid bord där robot sitter med

Kompetensutveckling i AI för doktorander och handledare

En seminarieserie för dig som är nyfiken (eller förvirrad) kring generativ AI i forskarutbildning. Ämnena är utformade för att stötta handledare och doktorander i att navigera det snabbt föränderliga landskapet av generativ AI för forskning.
En robot som ser delvis mänsklig ut.

Artificiell intelligens (AI) vid Linköpings universitet

LiU har över 100 kurser inom AI, och kompetens inom AI på alla institutioner. Det handlar om såväl rena AI-tekniker som tillämpningar av teknikerna. Men också om synen på AI, hur det kommer samhället till del, etiska riktlinjer mm.
A view of four floors in a large building. At each floor, there are people studying.

Forskarutbildning vid LiU

Forskarutbildningen vid LiU vänder sig till dig som vill ha spetskompetens inom ett ämne. Utbildningen innebär att du lär dig de vetenskapliga metoderna, får träning i att arbeta självständigt och systematiskt samt får en forskningsetisk medvetenhet.