â Först funderade jag pĂ„ att utbilda mig till musiklĂ€rare. Musik och sĂ„ng Ă€r mitt stora intresse och jag involverad i Katrineholms kulturliv med bland annat teater och musikaler. Jag valde en annan inriktning av lĂ€raryrket dĂ„ jag tĂ€nkte att arbeta med sin hobby kanske inte Ă€r helt optimalt. DĂ€rför pendlar jag frĂ„n Katrineholm till Linköping och nyttjar restiden till att plugga, eller ibland bara till att koppla av. Det fungerar i stort sett mycket bra.
čóö°ù±èČ賊°ìČÔŸ±ČÔČ”ČőłÙ±đłŸČč
I Ă„r stĂ„r Teknik pĂ„ Gustavs schema och i kursen anvĂ€nds inspirationsmaterialet â200 timmar Teknikâ. Charlotta Nordlöf, en av skaparna av materialet och som undervisar i kursen, gav studenterna en förbestĂ€md arbetsuppgift. De skulle jobba med arbetsomrĂ„det förpackningar som finns i variant 2 för Ă„rskurs 7 till 9.
I den tredje uppgiften valde Gustav att eleverna ska skapa en film. HÀr Àr förmÄgan VÀrdera konsekvenser av olika teknikval för mÀnniska, samhÀlle och miljö tÀnkt att arbete efter. Eleverna fÄr fundera pÄ materialval och hur Ätervinningen gÄr till. UtgÄngspunkten var att titta pÄ pantmaskinen och söka information pÄ pantamera.nu. Filmen ska bli informativ och till exempel innehÄlla vad som hÀnder med burken eller flaskan nÀr man pantar den. Hur ser det ut bakom vÀggen och varför pressas burken ihop? Gustav menar ocksÄ att hÀr fungerar det bra att samtala om förmÄgan Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrÄn ÀndamÄlsenlighet och funktion.
â Jag var den ende studenten som valde att lĂ„ta elevuppgiften handla om skapandet av en informationsfilm. I nĂ€sta uppgift, nummer fyra, dĂ€r förmĂ„gan Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar stod pĂ„ tur, tittade jag pĂ„ design. Jag utgick frĂ„n idĂ©er som finns i matrisen och valde juiceförpackningen. I den hĂ€r uppgiften ska eleverna skissa och göra ritningar. Eleven ska tĂ€nka pĂ„ vilken mĂ„lgrupp man vĂ€nder sig till, mĂ„lgruppen pĂ„verkar designen, t.ex. Ă€ldre personer kan behöva en greppvĂ€nligare skruvkork. NĂ€r eleven gjort detta fĂ„r en jury, t.ex. andra lĂ€rare och rektorn vara med och titta pĂ„ förslagen nĂ€r eleven presenterar sin âproduktâ. Eleven fĂ„r pröva att argumentera och trĂ€na pĂ„ att rĂ€tt ord och begrepp anvĂ€nds, sĂ€ger Gustav.
LÀrdomar och utvÀrdering
â Jag gillar materialet â200 timmar Teknikâ. Ser man det som ett inspirationsmaterial, vilket det Ă€r och inte ett fĂ€rdigt lĂ€romedel, fĂ„r man stor anvĂ€ndning av det. Det Ă€r bra att vĂ€lja fritt och plocka utifrĂ„n olika teman. VĂ€ljer man ett tema för hela terminen Ă€r nog risken att eleven tappar intresset. DĂ„ ska man naturligtvis vara uppmĂ€rksam pĂ„ att tĂ€cka in alla förmĂ„gorna. Utmaningen Ă€r att inte tappa elevens intresse, att det blir för ointressant om man inte varierar teman. Det bĂ€sta med materialet Ă€r den goda kopplingen till lĂ€roplanen och att det har kondenseras till 16 punkter som finns tydligt markerade i materialet. Det blir lĂ€tt att checka av delarna man ska jobba med samt att det Ă€r mycket inspirerande. Det gĂ€ller att vara kreativ utifrĂ„n materialet och lĂ€nktipsen Ă€r bra och anvĂ€ndbara. Jag skulle vilja se fler lĂ€nktips och tips pĂ„ frĂ„gestĂ€llningar att arbeta efter. Det Ă€r ocksĂ„ bra om matrisstödet utvecklas ytterligare. Jag fĂ„r tips pĂ„ nya tankar och hittar ocksĂ„ nya sĂ€tt att angripa arbetsomrĂ„den.
â Det kĂ€nns bra att studera till Ă€mneslĂ€rare i bland annat Teknik. Jobb kommer alltid att finnas! avslutar Gustav.