Smart likstÀlls annars ofta med digitaliserad, med sensorer i vÀggarna och ett kylskÄp som bestÀller hem mjölk nÀr den Àr slut.
â Men det Ă€r kanske inte alls speciellt smart, risken Ă€r att vi bygger in oss i tekniklösningar vi sedan inte vill ha. Det ger ocksĂ„ en sĂ„rbarhet som vi kanske inte önskar. Att nĂ„got Ă€r digitaliserat betyder inte att det automatiskt ocksĂ„ Ă€r smart, pĂ„pekar Malin Granath som skrivit sin doktorsavhandling om just smarta stĂ€der.
â Men det Ă€r kanske inte alls speciellt smart, risken Ă€r att vi bygger in oss i tekniklösningar vi sedan inte vill ha. Det ger ocksĂ„ en sĂ„rbarhet som vi kanske inte önskar. Att nĂ„got Ă€r digitaliserat betyder inte att det automatiskt ocksĂ„ Ă€r smart, pĂ„pekar Malin Granath som skrivit sin doktorsavhandling om just smarta stĂ€der.
MÄnga aktörer med olika behov
Problemet som hon ser det Àr att behoven ser sÄ olika ut och det saknas en övergripande vision eller strategi för de olika aktörerna att arbeta mot. Energibolagen har sina behov, byggherrarna har helt andra och de boende förmodligen ytterligare andra. Teknik finns som ingen Ànnu frÄgar efter eller har behov av. Microsoft och Hitachi Àr bara tvÄ av alla de företag som tagit fram olika ingenjörsdrivna lösningar.
â Vi mĂ„ste fundera över vad vi vill att tekniken ska göra, valet av it-system fĂ„r konsekvenser för mĂ„nga Ă„r framĂ„t och vem har kompetensen att upphandla och vem Ă€r huvudman, frĂ„gar hon.
â Vi mĂ„ste fundera över vad vi vill att tekniken ska göra, valet av it-system fĂ„r konsekvenser för mĂ„nga Ă„r framĂ„t och vem har kompetensen att upphandla och vem Ă€r huvudman, frĂ„gar hon.
Brist pÄ samverkan
Tekniken Àr heller inte det stora problemet, det Àr istÀllet bristen pÄ samarbete och samverkan.
â Allra svĂ„rast Ă€r informationsdelningen, öppna data beskrivs i vissa sammanhang som en förutsĂ€ttning för den smarta staden, hĂ€r kan nya EU-bestĂ€mmelser sĂ€tta krokben i framtiden, sĂ€ger hon.
I tidigare studier av e-förvaltning har LiU-forskarna sett att det Àr oerhört svÄrt för olika myndigheter att samverka, de har olika uppdrag, Àr organiserade olika och har olika regelsystem. För att bygga smarta stÀder krÀvs inte bara samverkan mellan myndigheter utan ocksÄ mellan byggherrar, energibolag, kommuner, de boende och att stort antal andra aktörer.
Men Vallstaden, vars framvÀxt Malin Granath nu studerat i nÄgra Är, har trots detta potential att bli en smart stadsdel.
â Man har tĂ€nkt pĂ„ resurseffektivitet och det sociala och det kommer ocksĂ„ till ett tjĂ€nstelager, med bilpooler och vad de boende tycker att de har nytta av. Infrastrukturen för kommunikation finns, men tjĂ€nsterna Ă„terstĂ„r att bygga upp, konstaterar hon.
â Allra svĂ„rast Ă€r informationsdelningen, öppna data beskrivs i vissa sammanhang som en förutsĂ€ttning för den smarta staden, hĂ€r kan nya EU-bestĂ€mmelser sĂ€tta krokben i framtiden, sĂ€ger hon.
I tidigare studier av e-förvaltning har LiU-forskarna sett att det Àr oerhört svÄrt för olika myndigheter att samverka, de har olika uppdrag, Àr organiserade olika och har olika regelsystem. För att bygga smarta stÀder krÀvs inte bara samverkan mellan myndigheter utan ocksÄ mellan byggherrar, energibolag, kommuner, de boende och att stort antal andra aktörer.
Men Vallstaden, vars framvÀxt Malin Granath nu studerat i nÄgra Är, har trots detta potential att bli en smart stadsdel.
â Man har tĂ€nkt pĂ„ resurseffektivitet och det sociala och det kommer ocksĂ„ till ett tjĂ€nstelager, med bilpooler och vad de boende tycker att de har nytta av. Infrastrukturen för kommunikation finns, men tjĂ€nsterna Ă„terstĂ„r att bygga upp, konstaterar hon.
Smarta stÀder heta i Almedalen
Den smarta staden diskuterades ocksĂ„ under Almedalsveckan, bland annat under rubriken Ăr det smartare att bygga helt nya stĂ€der Ă€n att göra gamla stĂ€der smarta?â
Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken, pÄpekade att stÀder inte behöver vara nybyggda för att bli smarta.
â Vi behöver tillföra ett skikt till det som redan finns sĂ„ att det blir lĂ€tt att göra rĂ€tt. En lyktstolpe kan bĂ„de vara laddstolpe för elbilar och innehĂ„lla sensorer, exemplifierade han.
Men konstaterade Àven han att de olika aktörerna mÄste börja samarbeta.
â Samarbetet handlar bĂ„de om rör och om att utbyta information. Det Ă€r svĂ„rt att bygga smarta system sĂ„ lĂ€nge myndigheterna arbetar i stuprör, sa han.
â En smart stad Ă€r dĂ€r mĂ€nniskor har ett beteende sĂ„ att de lever pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt, definierade Stefan HĂ„kansson, vd E.on vĂ€rme.
Elias Aguirre, kommunalrÄd (s) i Linköping bidrog med en definition av motsatsen, den dumma staden:
â En dum stad Ă€r en stad med ensartad bebyggelse som leder till segregation.
Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken, pÄpekade att stÀder inte behöver vara nybyggda för att bli smarta.
â Vi behöver tillföra ett skikt till det som redan finns sĂ„ att det blir lĂ€tt att göra rĂ€tt. En lyktstolpe kan bĂ„de vara laddstolpe för elbilar och innehĂ„lla sensorer, exemplifierade han.
Men konstaterade Àven han att de olika aktörerna mÄste börja samarbeta.
â Samarbetet handlar bĂ„de om rör och om att utbyta information. Det Ă€r svĂ„rt att bygga smarta system sĂ„ lĂ€nge myndigheterna arbetar i stuprör, sa han.
â En smart stad Ă€r dĂ€r mĂ€nniskor har ett beteende sĂ„ att de lever pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt, definierade Stefan HĂ„kansson, vd E.on vĂ€rme.
Elias Aguirre, kommunalrÄd (s) i Linköping bidrog med en definition av motsatsen, den dumma staden:
â En dum stad Ă€r en stad med ensartad bebyggelse som leder till segregation.
