Det tidsgeografiska synsĂ€ttet, som utvecklades av professor Torsten HĂ€gerstrand, bĂ„de anvĂ€nds och vidareutvecklas av forskare inom mĂ„nga Ă€mnesomrĂ„den och i mĂ„nga delar av vĂ€rlden. Han kallade Ă€ven sin teoretiska skapelse för en all-ekologi, eller pĂ„ engelska socio-technical ecology. Den sista bok Torsten HĂ€gerstrand skrev, TillvarovĂ€ven som utkom 2009, ger en samlad bild av hans anstrĂ€ngningar att underlĂ€tta förstĂ„elsen för att jordens resurser Ă€r begrĂ€nsade och att detta stĂ€ller speciella krav pĂ„ samhĂ€llets organisation. Dess begrepp ger inspiration till nyorienterande analyser av hur mĂ€nskligheten (som helhet och varje mĂ€nniska, sĂ„vĂ€l var för sig som i mindre gemenskaper) förvaltar jordens resurser pĂ„ kort och lĂ„ng sikt.Â
De monetÀra systemens pÄverkan
Politiska och ekonomiska processer pĂ„verkar utveckling av styrmedel som pĂ„verkar anvĂ€ndning av förnybara och icke förnybara resurser. Tidsgeografiska begrepp lĂ€gger grund för analyser av hur de monetĂ€ra systemens abstraktioner pĂ„verkar den fysiskt existerande vĂ€rld som utgörs av jorden. Möjligheterna till hĂ„llbar utveckling krĂ€ver internationella överenskommelser och samarbeten likavĂ€l som att mĂ€nniskor i sin vardag anvĂ€nder resurser med respekt för ekologisk, social och ekonomisk hĂ„llbarhet. Det krĂ€vs framför allt ett betraktelsesĂ€tt som gĂ„r utöver disciplinĂ€ra grĂ€nsdragningar. I denna strĂ€van att kunna artikulera systemsamband, kopplingar och nya konfigurationer kan vi finna bakgrunden till utvecklingen av det tidsgeografiska synsĂ€ttet. Inom tidsgeografin finns ett speciellt notationssystem, som illustrerar fundamentala begrepp inom tidsgeografi och belyser t.ex. rörelsemönster och kopplingar i tid och rum. Notationssystemet Ă€r ett âsprĂ„kâ som illustrerar de mest fundamentala förhĂ„llandena i vĂ„r vĂ€rld.Â
Transporter, kommunikation, dagliga resor
 Men tidsgeografin Ă€r inte bara kĂ€nd som ett all-ekologiskt synsĂ€tt. Den var ocksĂ„ grundlĂ€ggande för utvecklingen av den aktivitetsorienterade ansatsen inom transportgeografin. Denna del av tidsgeografin utnyttjar dess notationssystem som ger unika möjligheter att illustrera processer och kopplingar mellan mĂ€nniskor, materiella ting, platser och system som annars Ă€r svĂ„ra att förklara. Forskning om transporter, kommunikation och dagliga resor dominerar i den internationella tidsgeografiska forskningen. Denna inriktning bygger vidare pĂ„ notationssystemets avbildningar och anvĂ€nder i stor utstrĂ€ckning datorernas allt större prestanda.Â
MĂ€nniskors vardagslivÂ
En annan stark forskningsinriktning inom tidsgeografin rör mĂ€nniskors vardagsliv och dess organisering. Forskningen rör bland annat nya tekniska system och dessas betydelse för hur vardagens olika aktiviteter kan genomföras (energi- och IT-system Ă€r exempel pĂ„ tvĂ„ tekniker) organisation av arbetsuppgifter i arbetslivet och jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor. Ett flertal arbetsterapeuter har ocksĂ„ funnit att tidsgeografin ger möjligheter att beskriva, analysera och kommunicera om hur och varför mĂ€nniskans olika dagliga aktiviteter kan genomföras â eller inte genomföras â under olika omstĂ€ndigheter i livet, med fokus pĂ„ hĂ€lsa.