ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Tidsgeografins notationssystem ger unika möjligheter att illustrera processer och kopplingar mellan människor, materiella ting, platser och system som annars är svåra att förklara. Forskning om transporter, kommunikation och dagliga resor dominerar i den internationella tidsgeografiska forskningen. En annan stark forskningsinriktning inom tidsgeografin rör människors vardagsliv och dess organisering. 

Det tidsgeografiska synsÀttet, som utvecklades av professor Torsten HÀgerstrand, bÄde anvÀnds och vidareutvecklas av forskare inom mÄnga ÀmnesomrÄden och i mÄnga delar av vÀrlden. Han kallade Àven sin teoretiska skapelse för en all-ekologi, eller pÄ engelska socio-technical ecology. Den sista bok Torsten HÀgerstrand skrev, TillvarovÀven som utkom 2009, ger en samlad bild av hans anstrÀngningar att underlÀtta förstÄelsen för att jordens resurser Àr begrÀnsade och att detta stÀller speciella krav pÄ samhÀllets organisation. Dess begrepp ger inspiration till nyorienterande analyser av hur mÀnskligheten (som helhet och varje mÀnniska, sÄvÀl var för sig som i mindre gemenskaper) förvaltar jordens resurser pÄ kort och lÄng sikt. 

De monetÀra systemens pÄverkan

Politiska och ekonomiska processer pĂ„verkar utveckling av styrmedel som pĂ„verkar anvĂ€ndning av förnybara och icke förnybara resurser. Tidsgeografiska begrepp lĂ€gger grund för analyser av hur de monetĂ€ra systemens abstraktioner pĂ„verkar den fysiskt existerande vĂ€rld som utgörs av jorden. Möjligheterna till hĂ„llbar utveckling krĂ€ver internationella överenskommelser och samarbeten likavĂ€l som att mĂ€nniskor i sin vardag anvĂ€nder resurser med respekt för ekologisk, social och ekonomisk hĂ„llbarhet. Det krĂ€vs framför allt ett betraktelsesĂ€tt som gĂ„r utöver disciplinĂ€ra grĂ€nsdragningar. I denna strĂ€van att kunna artikulera systemsamband, kopplingar och nya konfigurationer kan vi finna bakgrunden till utvecklingen av det tidsgeografiska synsĂ€ttet. Inom tidsgeografin finns ett speciellt notationssystem, som illustrerar fundamentala begrepp inom tidsgeografi och belyser t.ex. rörelsemönster och kopplingar i tid och rum. Notationssystemet Ă€r ett ”sprĂ„k” som illustrerar de mest fundamentala förhĂ„llandena i vĂ„r vĂ€rld. 

Transporter, kommunikation, dagliga resor

 Men tidsgeografin Àr inte bara kÀnd som ett all-ekologiskt synsÀtt. Den var ocksÄ grundlÀggande för utvecklingen av den aktivitetsorienterade ansatsen inom transportgeografin. Denna del av tidsgeografin utnyttjar dess notationssystem som ger unika möjligheter att illustrera processer och kopplingar mellan mÀnniskor, materiella ting, platser och system som annars Àr svÄra att förklara. Forskning om transporter, kommunikation och dagliga resor dominerar i den internationella tidsgeografiska forskningen. Denna inriktning bygger vidare pÄ notationssystemets avbildningar och anvÀnder i stor utstrÀckning datorernas allt större prestanda. 

MÀnniskors vardagsliv 

En annan stark forskningsinriktning inom tidsgeografin rör mĂ€nniskors vardagsliv och dess organisering. Forskningen rör bland annat nya tekniska system och dessas betydelse för hur vardagens olika aktiviteter kan genomföras (energi- och IT-system Ă€r exempel pĂ„ tvĂ„ tekniker) organisation av arbetsuppgifter i arbetslivet och jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor. Ett flertal arbetsterapeuter har ocksĂ„ funnit att tidsgeografin ger möjligheter att beskriva, analysera och kommunicera om hur och varför mĂ€nniskans olika dagliga aktiviteter kan genomföras – eller inte genomföras – under olika omstĂ€ndigheter i livet, med fokus pĂ„ hĂ€lsa.

Kontakt

Läs mer om Tidsgeografi