Forskare vid Linköpings universitet, med doktorand Mia Persson i spetsen, har tidigare hittat gener som pÄverkar hundars sociala förmÄga. Eftersom flera av generna ocksÄ Àr kÀnda frÄn studier av sociala funktionsnedsÀttningar hos mÀnniskor hoppas man i framtiden kunna anvÀnda kunskaperna om hundar i forskningen om neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Autism Àr en av dessa funktionsnedsÀttningar, som professor Tom Ziemke fokuserar pÄ i det europeiska forskningsprojektet DREAM.
â Autism Ă€r ett vĂ€ldigt brett spektrum. PĂ„ ena sidan har vi de högfungerande personerna, med vad som tidigare brukade kallas Asperger syndrom. De klarar sig vanligtvis ganska bra i livet. Och pĂ„ andra sidan har vi de lĂ„gfungerande, med stora svĂ„righeter som pĂ„verkar livet mycket, berĂ€ttar han.
Antalet personer med nÄgon form av autism uppskattas enligt amerikansk forskning till 1 per 68 personer (1 av 42 pojkar, 1 av 189 flickor) och Tom Ziemke poÀngterar hur olika problemen kan te sig.
â Vi har alltsĂ„ minst tvĂ„ autistiska personer hĂ€rinne, sĂ€ger han medan han ser ut över publikhavet. Det Ă€r inte sĂ„ ovanligt som man kan tro.
För dem med svĂ„rast problem â som till exempel inte svarar vid social interaktion â Ă€r det bra om beteendeterapi sĂ€tts in sĂ„ tidigt som möjligt, helst vid fyra Ă„rs Ă„lder. Terapin Ă€r dock ofta tidsintensiv och krĂ€ver underhĂ„ll under ett antal Ă„r, 25 timmar i veckan. Detta krĂ€ver resurser, som Tom Ziemkes projekt hoppas kunna underlĂ€tta med hjĂ€lp av robotar.
Men vad Àr dÄ en robot?
â FrĂ„n filmer kĂ€nner vi igen dem som mĂ€nniskoliknande, vilket inte Ă€r sĂ„ konstigt eftersom de konstrueras av mĂ€nniskor, sĂ€ger Tom Ziemke.
Han visar bland annat upp bilder frÄn science fiction-filmen Westworld (1973) och ett omslag frÄn tidningen Science. PÄ det senare syns tvÄ personer som skulle kunna vara tvillingar, men Tom Ziemke menar att det finns nÄgot som kan avslöja att en av dem faktiskt Àr en robot: rörelserna.
â Vi kanske kan övertygas att tro att en robot Ă€r mĂ€nniska pĂ„ bild, men det Ă€r betydligt svĂ„rare att fĂ„ en robot att röra sig som en mĂ€nniska. Av rörelser blir vi inte lika lĂ€tt lurade.
För att ytterligare komplicera frÄgan om vad en robot Àr, kan man frÄga sig om bilar ocksÄ Àr sociala robotar. Idag finns ju faktiskt autonoma, sjÀlvstyrande bilar, diskuterar Tom Ziemke. I projektet DREAM anvÀnder man sig hur som helst av humanoida, mÀnniskoliknande robotar för att trÀna barn med autism i olika typer av sociala interaktioner.
â Barn med autism gillar ofta teknik, och eftersom de gillar att interagera socialt med djur och dockor antog vi att den hĂ€r typen av social interaktion kanske skulle kunna fungera bĂ€ttre Ă€n terapi med bara mĂ€nniskor, förklarar Tom Ziemke.
Terapin gĂ„r ut pĂ„ att lĂ€ra sig att kĂ€nna igen olika sociala signaler och att till exempel titta pĂ„ samma sak som den man kommunicerar med, vilket det finns ett begrepp för â âdelad uppmĂ€rksamhetâ. Man jĂ€mför ocksĂ„ robot-terapin med vanlig terapi, och hittills tycker Tom Ziemke att resultaten ser lovande ut. Ăn finns dock utmaningar kvar.
â Den största utmaningen Ă€r att fĂ„ roboten att lĂ€ra sig att generalisera information och pĂ„ sikt agera mer sjĂ€lvstĂ€ndigt.
Tom Ziemke avslutar med att tipsa om kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet. Det passar den som Àr intresserad av kombinationen teknik och psykologi.
â Autism Ă€r ett vĂ€ldigt brett spektrum. PĂ„ ena sidan har vi de högfungerande personerna, med vad som tidigare brukade kallas Asperger syndrom. De klarar sig vanligtvis ganska bra i livet. Och pĂ„ andra sidan har vi de lĂ„gfungerande, med stora svĂ„righeter som pĂ„verkar livet mycket, berĂ€ttar han.
Antalet personer med nÄgon form av autism uppskattas enligt amerikansk forskning till 1 per 68 personer (1 av 42 pojkar, 1 av 189 flickor) och Tom Ziemke poÀngterar hur olika problemen kan te sig.
â Vi har alltsĂ„ minst tvĂ„ autistiska personer hĂ€rinne, sĂ€ger han medan han ser ut över publikhavet. Det Ă€r inte sĂ„ ovanligt som man kan tro.
För dem med svĂ„rast problem â som till exempel inte svarar vid social interaktion â Ă€r det bra om beteendeterapi sĂ€tts in sĂ„ tidigt som möjligt, helst vid fyra Ă„rs Ă„lder. Terapin Ă€r dock ofta tidsintensiv och krĂ€ver underhĂ„ll under ett antal Ă„r, 25 timmar i veckan. Detta krĂ€ver resurser, som Tom Ziemkes projekt hoppas kunna underlĂ€tta med hjĂ€lp av robotar.
Men vad Àr dÄ en robot?
â FrĂ„n filmer kĂ€nner vi igen dem som mĂ€nniskoliknande, vilket inte Ă€r sĂ„ konstigt eftersom de konstrueras av mĂ€nniskor, sĂ€ger Tom Ziemke.
Han visar bland annat upp bilder frÄn science fiction-filmen Westworld (1973) och ett omslag frÄn tidningen Science. PÄ det senare syns tvÄ personer som skulle kunna vara tvillingar, men Tom Ziemke menar att det finns nÄgot som kan avslöja att en av dem faktiskt Àr en robot: rörelserna.
â Vi kanske kan övertygas att tro att en robot Ă€r mĂ€nniska pĂ„ bild, men det Ă€r betydligt svĂ„rare att fĂ„ en robot att röra sig som en mĂ€nniska. Av rörelser blir vi inte lika lĂ€tt lurade.
För att ytterligare komplicera frÄgan om vad en robot Àr, kan man frÄga sig om bilar ocksÄ Àr sociala robotar. Idag finns ju faktiskt autonoma, sjÀlvstyrande bilar, diskuterar Tom Ziemke. I projektet DREAM anvÀnder man sig hur som helst av humanoida, mÀnniskoliknande robotar för att trÀna barn med autism i olika typer av sociala interaktioner.
â Barn med autism gillar ofta teknik, och eftersom de gillar att interagera socialt med djur och dockor antog vi att den hĂ€r typen av social interaktion kanske skulle kunna fungera bĂ€ttre Ă€n terapi med bara mĂ€nniskor, förklarar Tom Ziemke.
Terapin gĂ„r ut pĂ„ att lĂ€ra sig att kĂ€nna igen olika sociala signaler och att till exempel titta pĂ„ samma sak som den man kommunicerar med, vilket det finns ett begrepp för â âdelad uppmĂ€rksamhetâ. Man jĂ€mför ocksĂ„ robot-terapin med vanlig terapi, och hittills tycker Tom Ziemke att resultaten ser lovande ut. Ăn finns dock utmaningar kvar.
â Den största utmaningen Ă€r att fĂ„ roboten att lĂ€ra sig att generalisera information och pĂ„ sikt agera mer sjĂ€lvstĂ€ndigt.
Tom Ziemke avslutar med att tipsa om kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet. Det passar den som Àr intresserad av kombinationen teknik och psykologi.